– Vi säger till alla sparkontoinnehavare att era behållningar är säkra. Den federala regeringen garanterar detta, sade Tysklands förbundskansler Angela Merkel på en presskonferens på söndagen.
Finansminister Peer Steinbrücks talesman Torsten Albig preciserade sedan för journalister att det handlar om att tyska staten garanterar privata sparmedel i landet. Garantin ska gälla utan några beloppsgränser.
Utspelet förvånar eftersom Tyskland fanns bland kritikerna när Irland den gångna veckan beslutade om en sådan garanti. EU-kolleger sade då att åtgärden snedvrider konkurrensen eftersom den kan utlösa kapitalflykt.
EU dömer ut
Och EU:s konkurrenskommissionär Neelie Kroes har redan dömt ut Irlands beslut.
– Mitt folk var i Dublin i fredags och lördags, och kom tillbaka med besked att förändringar ska göras, sade Kroes till nederländsk tv.
– En obegränsad garanti är inte tillåten.
Men konkurrensargumentet faller delvis om alla EU-länder skulle se sig tvungna att haka på.
– Irlands åtgärd i veckan att garantera alla insättningar gjorde en europeisk enighet om insättningsgarantier nödvändig. Tysklands beslut i dag gör den helt oundviklig, sade Liberaldemokraternas ledare Nick Clegg enligt nyhetsbyrån PA.
– Tyskland är Europas ekonomiska supermakt. Där det leder måste andra följa.
Enligt BBC delar Londonregeringen den bedömningen.
Från Danmark kom på söndagskvällen liknande signaler. Regeringen och storbankerna i Köpenhamn rapporteras ha enats om en fond som ska se till att bankkunder hålls skadeslösa om banker går omkull.
Enligt Politikens och danska TV2:s källor vägrade bankerna att bidra med mer än 30–40 miljarder danska kronor. Om större hål uppstår så lovar regeringen att gå in med skattebetalarnas pengar.
Hittills har de insättningsgarantier som finns i många länder alltid haft ett tak, som i Sverige ligger på 250 000 kronor per kund.
Fortis franskt?
Helgens olika utspel höjer insatserna till EU:s finansministermöte i Luxemburg på måndagen och tisdagen. Om andra länder ser sig tvungna att följa efter Irland och Tyskland kan snabbt till och med USA:s gigantiska finansräddningspaket se litet ut.
USA beslutade i fredags om upp till 700 miljarder dollar i statliga pengar till den krisdrabbade finanssektorn. Det motsvarar 4,9 biljoner svenska kronor, men bara Irlands garantiåtagande kan komma att omfatta upp till 500 miljarder euro, uppemot 5 biljoner kronor. Och Irland är bara ett av 27 EU-länder.
I helgen pågick också intensiva försök att livrädda banker som riskerar att kollapsa i den globala finanskrisen.
Från Belgien rapporterades att franska BNP Paribas går med på att ta över de viktigaste delarna av Fortis, banken som är Belgiens största privata arbetsgivare. Den nederländska delen av Fortis förstatligades i fredags.
I Tyskland handlar det om Hypo Real Estate (HRE), en bank som enligt tidningen Welt am Sonntag behöver 50 miljarder euro i kapitaltillskott i år och under 2009 hela 100 miljarder euro.
Unicredit, Italiens näst största bank, höll ett fem timmar långt extra styrelsemöte om en nödplan för att få in mer likviditet i banken.
