Protesterande grekiska sjuksköterskor och annan sjukhuspersonal som arbetar med röntgen utanför Hälsoministeriet i Aten under onsdagen. I Grekland har personal som arbetar med röntgen fått extra ledighet av hälsoskäl eftersom de utsätts för strålning. Det är slut på det nu, vilket skapar irritation.
Foto: Petros Giannakouris/AP
Den tyska ministerns brev spred oro på räntemarknaden och drog upp räntetrycket mot Aten. Under eftermiddagshandeln låg räntan på en tioårig statsobligation från Grekland på 16,16 procent, vilket kan jämföras med 3,07 procent för tyska statspapper med samma löptid. Euron föll mot dollarn.
Wolfgang Schäubles tankegång är enligt en talesman för Tysklands förbundskansler Angela Merkel förankrad på högsta ort i Berlin.
I brevet, daterat den 6 juni, föreslår Schäuble även en modell för förlängda betalningsfrister där löptiderna på Greklands skuldberg förlängs med sju år.
Enligt SEB:s chefekonom Robert Bergqvist pekar det mesta mot att Grekland, för att hantera krisen, måste förhandla bort kanske 50 procent av sina skulder, som totalt uppgår till 340 miljarder euro. Det sker troligen nästa år, enligt Bergqvist.
– Men till slut måste förlusterna tas av någon, säger han.
Först i skottlinjen står grekiska banker, deras långivare samt Europeiska centralbanken (ECB), som har dammsugit marknaden på grekiska statspapper under krisen.
Målsättningen är att undvika ett läge där Grekland formellt ställer in betalningarna, då detta skulle utlösa tumult på CDS-marknaden, där långivare köper försäkringar mot inställda betalningar. En väg runt detta problem vore att få till någon form av frivilliga uppgörelser om skuldavskrivningar.
