Det tog inte lång tid efter det att eurons sedlar och mynt landat i tyskarnas plånböcker för tio år sedan, innan den i folkmun döptes om till teuro. En ordlek på teuer, som betyder dyr, eftersom man tyckte att priserna steg så mycket. Frågan är om inte teuro nu kommer få en annan betydelse, nämligen att det kommer att bli dyrt för tyskarna att rädda kvar den gemensamma valutan. En nota som dessutom stiger rejält sedan det amerikanska kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's i fredags sänkte kreditbetyget för de nio euroländerna Frankrike, Malta, Cypern, Italien, Österrike, Slovakien, Slovenien, Spanien och Portugal.
Den mest uppenbara effekten för tyskarna blir att deras andel i räddningsfonden EFSF måste höjas om fonden ska kunna behålla sitt kreditbetyg trippel-A, som är högsta möjliga efter det system som alla de tre stora kreditvärderingsinstituten använder. Betyget grundar sig på de länder som står bakom fonden och är viktigt eftersom det gör att krisländerna Portugal och Irland, får så låg ränta på sina nödlån som möjligt.
Efter fredagens sänkning är det nu bara Tyskland, Finland, Nederländerna och Luxemburg som har trippel-A, vilket oroar många tyskar.
I helgen varnade en av den tyska regeringens finansexperter för att nedgraderingen kommer att få direkta konsekvenser för Berlin.
– Bara det att Österrike och Frankrike förlorat sina trippel-A gör att Tyskland nu inte längre står för 40 procent, utan att 75 procent av EFSF:s kreditbetyg hänger på oss, sade FDP-politikern Frank Schäffler till tidningen Handelsblatts nätupplaga.
Tyskland garanterar idag 211 miljarder av fondens totala värde på 780 miljarder euro. Behöver den andelen höjas kan det även påverka den tyska kreditvärdigheten framöver. Vägrar tyskarna istället att öka garantin till stödfonden, blir följden att EFSF troligen förlorar sitt toppbetyg och att eurokrisen förvärras ytterligare.
Hur tyskarna än vänder sig kommer de alltså ha rumpan bak, och deras nota för eurokrisen att öka. Det här är givetvis inte populärt i Tyskland. Opinionsundersökningar som gjordes innan sänkningen visar att en majoritet anser att EU och euron är dåligt för landet.
Men verkligheten talar ett annat språk, inget annat land har dragit lika stor nytta av eurosamarbetet som Tyskland, med sin stora exportindustri. Faktum är att den senaste tidens eurofall, som förvärrades efter Standard & Poor's besked i fredags, gett den tyska ekonomin en extra skjuts eftersom deras varor blivit billigare att köpa för resten av världen.
Skulle euron bryta samman står dessutom Tyskland där som den kanske största förloraren av alla. En ny D-mark, eller nord-euro, skulle snabbt stiga i värde. Det talas om åtminstone 20-40 procent. Det skulle göra tyska bilar och maskiner obetalbara i många länder och vara en katastrof för företagen.
Vissa experter talar om en miljon förlorade arbetstillfällen. Det vet förbundskansler Angela Merkel som nu kämpar med allt hon äger och har för att rädda valutan. Det viktigaste i dagsläget är att få i land den nya finanspakt som beslutades på EU-toppmötet i december, men Merkel vill även införa ny lagstiftning som begränsar de tre kreditvärderingsinstitutens makt. I Tyskland höjs dessutom återigen röster för att starta ett nytt oberoende europeiskt kreditvärderingsinstitut.
Att Standard & Poor's valde att sänka de nio ländernas betyg efter marknadernas stängning i fredags är givetvis ingen slump. Redan rykten om att en sänkning var på gång fick börserna runt om i världen att falla under eftermiddagen, samtidigt som euron föll mot dollarn. Optimismen efter Spaniens och Italiens lyckade obligationsauktioner var som bortblåst. Allt tyder nu på att redan nervösa investerare blir än mer pessimistiska och att vi har en skakig börsresa framför oss.
Kanske är den här sänkningen ändå vad Europas ledare behöver. Under hela skuldkrisen är det marknaderna som drivit politikerna framför sig och tvingat dem att börja agera. Men fortfarande har många länder obekväma beslut att fatta. Det är nu läge att ta tag i surdegarna.
