BONN Avvecklingsbeslutet kom i morgontimmarna efter en nattmangling i Angela Merkels kanslersämbete. Tidigt på måndagen stod det klart: Tyskland säger adjö till kärnkraften snabbare än något annat stort industriland i världen.

På Frankfurtbörsen föll de kärnkraftstunga kraftbolagen Eon och RWE medan solkraftsföretag som Solarworld och Q-Cells ökade kraftigt. Till fallet bidrog att den tidigare beslutade kärnkraftsskatten inte avskaffas. Detta hade många i branschen räknat med.

Gårdagens beslut innebär att Angela Merkel gör en helomvändning efter förlängningen av driftstiderna för landets 17 reaktorer i oktober förra året. Då rev Merkels borgerliga koalition upp den rödgröna avvecklingslagen och satte en bortre gräns för kärnkraften vid 2035.

Haveriet i Fukushima vänder upp och ner på tysk politik. Den kärnkraftsskeptiska tyska opinionen såg alla sina farhågor bekräftade. I de tre följande delstatsvalen gick miljöpartiet fram som stora vinnare och blev största parti i det klassiska bil- och industrilandet Baden-Württemberg.

Merkels u-sväng var alltså väntad. Legitimitet fick den av en etikkommission som tillsattes omedelbart efter Fukushima och som i sin rapport rekommenderar avveckling snarast möjligt.

I en färsk enkät uppger nu 60 procent av de tillfrågade att kärnkraften ska stängas av även om detta medför att välfärden minskar. 30 procent vill ha ett omedelbart stopp och ytterligare 27 procent inom en femårsperiod.

Fullt så snabbt kommer det inte att gå. Regeringens tidtabell som fortfarande måste godkännas av parlamentet – där koalitionen dock har en bekväm majoritet och där oppositionen är ännu grönare än regeringen – innebär att den sista reaktorn i Tyskland stängs av 2022.

Avvecklingen ska ske i två steg. I en första etapp förblir de sju reaktorer stängda som släcktes ner omedelbart efter Fukushima. De är landets äldsta reaktorer som egentligen skulle tas ur drift 2018 respektive 2020. Samma sak gäller för Vattenfalls olycksdrabbade reaktor Krümmel som med ett kort undantag har varit avstängd sedan juni 2007 efter en transformatorbrand.

I nästa steg fasas ytterligare sex reaktorer ut fram till 2021 medan de tre sista får en option på ytterligare ett år. Men sedan är det slut med kärnkraften i Europas industriella hjärta och världens näst största exportnation.

–Det är definitivt. De tre sista reaktorerna stängs av 2022. Det kommer inte att finnas något kryphål i lagen, framhöll i går miljöminister Norbert Röttgen.

Avstängningen innebär att 23 procent av den tyska elproduktionen och 11 procent av den totala energiproduktionen försvinner. Tyska industriförbundet BDI kritiserade att regeringen inte öppnat för alternativa tidpunkter.

– En avveckling utan möjligheter att justera planen är livsfarlig för ett högt utvecklat industriland, skrev i går BDI-chefen Hans-Peter Keitel i ett brev till medlemsföretagen i vilket han efterlyste en ”lösning med hängslen och bälte”.

Daimlers koncernchef Dieter Zetsche kritiserade att regeringen agerat allt för känslomässigt efter haveriet i Fukushima. Av en regering kan man kräva en mer ingående och mer saklig analys.

–När man avskaffar en betalbar energiform är det en klar risk för Tyskland, sa han i en intervju med Bild-Zeitung.

Regeringen i Berlin räknar däremot med att Tyskland på sikt kommer att höja sin konkurrenskraft och bygga ut sin position som en världens starkaste och mest innovativa ekonomier.

–Hanterar vi omställning på ett smart sätt kommer vi att höja Tysklands konkurrenskraft enormt och skapa stora möjligheter för ekonomin, sa miljöminister Norbert Röttgen i går.

En förutsättning är att det under de kommande tio åren satsas massivt på den förnybara energins infrastruktur. Bland annat måste Tyskland investera i uppåt 4500 kilometer nya kraftledningar för att transportera energi från vindkraftverk utspridda över hela landet, framför allt från Östersjön till Sydtyskland där merparten av kärnkraftverken finns. Där ska också en av reaktorerna stå på stand by för att förhindra akut elbrist. Kostnaden beräknas till 50 miljoner euro om året.

Avvecklingen följs av två nya lagar som i det ena fallet ska forcera investeringar i kraftledningar. Den andra lagen syftar till att snabba upp beslutsprocesser och få fram investeringar i förnybar energi innan kärnkraften stängs av.

Detaljer är inte kända. Men det lär gå ut på att markägare och invånare i områden där exempelvis vindkraftverk planeras kommer att få mindre att säga till om och att möjligheterna att överklaga kommer att begränsas.

I regeringens långtidsplanering svarar den förnybara energin för 80 procent av elproduktionen senast 2050, från i dag cirka 17 procent. Kolkraften som i dag står för nära 44 procent av elproduktionen spelar då ingen roll längre.

Vinnare i spelet om den nya energin ser de stora gasbjässarna Gazprom, Statoil, BASF och Eon Ruhrgas ut att bli. Blåser vinden svagt och står vindkraftverken stilla behövs gaskraftverk som snabbt kan startas upp och stängas ner, till skillnad från kolkraftverk.

Företagen för förnybar energi räknar med att investera uppåt 200 miljarder euro fram till 2020.