Tysk jättesatsning på förnybar energi

Nästan en fjärdedel av elproduktionen försvinner när världens fjärde största ekonomi stänger av kärnkraften inom tio år. Tyskland bygger nu i snabb takt ut den förnybara energin, investerar i jättelika kraftledningar och drar upp tempot i tillståndsprocesserna för att klara energirevolutionen.

I Tyskland är opinionen mot kärnkraft stark.

I Tyskland är opinionen mot kärnkraft stark.

FOTO: TOBIAS SCHWARZ/REUTERS

BONN Avvecklingsbeslutet kom i morgontimmarna efter en nattmangling i Angela Merkels kanslersämbete. Tidigt på måndagen stod det klart: Tyskland säger adjö till kärnkraften snabbare än något annat stort industriland i världen.

På Frankfurtbörsen föll de kärnkraftstunga kraftbolagen Eon och RWE medan solkraftsföretag som Solarworld och Q-Cells ökade kraftigt. Till fallet bidrog att den tidigare beslutade kärnkraftsskatten inte avskaffas. Detta hade många i branschen räknat med.

Gårdagens beslut innebär att Angela Merkel gör en helomvändning efter förlängningen av driftstiderna för landets 17 reaktorer i oktober förra året. Då rev Merkels borgerliga koalition upp den rödgröna avvecklingslagen och satte en bortre gräns för kärnkraften vid 2035.

Haveriet i Fukushima vänder upp och ner på tysk politik. Den kärnkraftsskeptiska tyska opinionen såg alla sina farhågor bekräftade. I de tre följande delstatsvalen gick miljöpartiet fram som stora vinnare och blev största parti i det klassiska bil- och industrilandet Baden-Württemberg.

Merkels u-sväng var alltså väntad. Legitimitet fick den av en etikkommission som tillsattes omedelbart efter Fukushima och som i sin rapport rekommenderar avveckling snarast möjligt.

I en färsk enkät uppger nu 60 procent av de tillfrågade att kärnkraften ska stängas av även om detta medför att välfärden minskar. 30 procent vill ha ett omedelbart stopp och ytterligare 27 procent inom en femårsperiod.

Fullt så snabbt kommer det inte att gå. Regeringens tidtabell som fortfarande måste godkännas av parlamentet – där koalitionen dock har en bekväm majoritet och där oppositionen är ännu grönare än regeringen – innebär att den sista reaktorn i Tyskland stängs av 2022.

Avvecklingen ska ske i två steg. I en första etapp förblir de sju reaktorer stängda som släcktes ner omedelbart efter Fukushima. De är landets äldsta reaktorer som egentligen skulle tas ur drift 2018 respektive 2020. Samma sak gäller för Vattenfalls olycksdrabbade reaktor Krümmel som med ett kort undantag har varit avstängd sedan juni 2007 efter en transformatorbrand.

I nästa steg fasas ytterligare sex reaktorer ut fram till 2021 medan de tre sista får en option på ytterligare ett år. Men sedan är det slut med kärnkraften i Europas industriella hjärta och världens näst största exportnation.

–Det är definitivt. De tre sista reaktorerna stängs av 2022. Det kommer inte att finnas något kryphål i lagen, framhöll i går miljöminister Norbert Röttgen.

Avstängningen innebär att 23 procent av den tyska elproduktionen och 11 procent av den totala energiproduktionen försvinner. Tyska industriförbundet BDI kritiserade att regeringen inte öppnat för alternativa tidpunkter.

– En avveckling utan möjligheter att justera planen är livsfarlig för ett högt utvecklat industriland, skrev i går BDI-chefen Hans-Peter Keitel i ett brev till medlemsföretagen i vilket han efterlyste en ”lösning med hängslen och bälte”.

Daimlers koncernchef Dieter Zetsche kritiserade att regeringen agerat allt för känslomässigt efter haveriet i Fukushima. Av en regering kan man kräva en mer ingående och mer saklig analys.

–När man avskaffar en betalbar energiform är det en klar risk för Tyskland, sa han i en intervju med Bild-Zeitung.

Regeringen i Berlin räknar däremot med att Tyskland på sikt kommer att höja sin konkurrenskraft och bygga ut sin position som en världens starkaste och mest innovativa ekonomier.

–Hanterar vi omställning på ett smart sätt kommer vi att höja Tysklands konkurrenskraft enormt och skapa stora möjligheter för ekonomin, sa miljöminister Norbert Röttgen i går.

En förutsättning är att det under de kommande tio åren satsas massivt på den förnybara energins infrastruktur. Bland annat måste Tyskland investera i uppåt 4500 kilometer nya kraftledningar för att transportera energi från vindkraftverk utspridda över hela landet, framför allt från Östersjön till Sydtyskland där merparten av kärnkraftverken finns. Där ska också en av reaktorerna stå på stand by för att förhindra akut elbrist. Kostnaden beräknas till 50 miljoner euro om året.

Avvecklingen följs av två nya lagar som i det ena fallet ska forcera investeringar i kraftledningar. Den andra lagen syftar till att snabba upp beslutsprocesser och få fram investeringar i förnybar energi innan kärnkraften stängs av.

Detaljer är inte kända. Men det lär gå ut på att markägare och invånare i områden där exempelvis vindkraftverk planeras kommer att få mindre att säga till om och att möjligheterna att överklaga kommer att begränsas.

I regeringens långtidsplanering svarar den förnybara energin för 80 procent av elproduktionen senast 2050, från i dag cirka 17 procent. Kolkraften som i dag står för nära 44 procent av elproduktionen spelar då ingen roll längre.

Vinnare i spelet om den nya energin ser de stora gasbjässarna Gazprom, Statoil, BASF och Eon Ruhrgas ut att bli. Blåser vinden svagt och står vindkraftverken stilla behövs gaskraftverk som snabbt kan startas upp och stängas ner, till skillnad från kolkraftverk.

Företagen för förnybar energi räknar med att investera uppåt 200 miljarder euro fram till 2020.


  • Kopiera sidans adress

Tysklands beslut kan ge högre elpris i Sverige

Stigande elpris i Tyskland betyder högre elpris i Sverige är analytiker SvD Näringsliv talat med överens om. Men det råder fortfarande en stor osäkerhet om vad som ska ersätta kärnkraften i Tyskland och när effekterna märks i Sverige.
Ingvar Matsson, kreditanalytiker på Swedbank, tror att elpriserna i Tyskland på lång sikt ökar till följd av nedläggningen.
–Det känns rätt självklart när man drar bort kapacitet där det finns ett behov. I vilken utsträckning är svårt att svara på. Kärnkraften är inte en komponent för sig i det europeiska energidilemmat.
Förutom kolkraft kommer Tyskland troligen att lösa energibehovet genom import av gas från främst Ryssland.
–Det verkar svårt att undvika att använda sig mer av kol och gas när man under en så pass kort period, tio år, ska fasa ut hela kärnkraftsprogrammet som står för 20–25 procent av elbehovet i Tyskland just nu.
Men högre elpriser i Tyskland spiller även över på Sverige och svenska elkonsumenter, särskilt som Sverige behöver importera el för att klara den stora efterfrågan under vinterhalvåret.
Tobias Söderberg, analytiker på Telge Kraft, säger att det är svårt att avgöra vad det här får för effekt på de svenska elpriserna. Eftersom sju reaktorer redan är stängda i Tyskland, sedan katastrofen i Japan, återstår att se vad det får för effekt.
– På sikt kan det säkert få konsekvenser eftersom elen i Tyskland måste ersättas av något annat. Befintliga kärnkraftverk säljer sin el ganska billigt, så det beror på vad alternativet blir. Ska man använda kol eller bygga förnybart?
Tobias Söderberg konstaterar att det är svårt att bedöma hur beslutet kommer att påverka prisbilden i Tyskland. Men om priserna stiger i Tyskland blir det även högre priser i Norden, om inget annat förändras.
Jonas Almqvist, vd på Telge Energi, säger att Tyskland har en ”jättenöt” som landet måste knäcka. Vill man skydda sig mot kärnkraftverken eller är det viktigare hur mycket koldioxid som släpps ut?
–Man kommer att bli mer känslig och sårbar. Det gör att priserna under vinter- perioder kan bli väsentligt högre än de varit annars.
Tove Carlén
Carolina Neurath

Visa mer fakta

Börsen

börsgraf

OMX Sthlm, kl 17.30
-0,23% 436,11 SEK

1 mån:
-3,08%
Årsskiftet:
2,94%
Följ händelseutvecklingen med SvD digital – Just nu 5 veckor för 50 kr!
Visa kommentarer

Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna.
Alla kommentarer modereras efter publiceringen av SvD eller av oss anlitad personal. Du kan skriva max tre kommentarer per artikel. Läs reglerna i sin helhet Vänliga hälsningar, Maria Rimpi, chef SvD Näringsliv

Toppnyheter Näringsliv

Gör nliv.se till din startsida
Bertil Hult. SvD Möter Bertil Hult

”Det var inget svårt
beslut att lämna Sverige”

Men efter 40 år har han ännu hjärtefrågor i det gamla landet.

Bostadsköparna:
Vi har ingen koll

Undersökning

Sätter sin tillit till banken.

PTS mörkade PM
om datalagring

Digitalt

Ville inte att det skulle bli offentligt.

Lyxig direktörsvagn som fått rätt motor

biltest

Men är Bentleyn tillräckligt diskret?

Lars-Åke Liljeqvist, direktionschaufför på SAF och Svenskt Näringsliv i 38 år, uppskattar kvalitetskänslan i materialvalen. Webb-tv

Proffset: ”Det är en fantastisk bil”

tv

Näringslivsveteran hjälper SvD att provköra Bentleyn.

Actionbilarna från
80-talet prisrusar

"De som hade planscherna har nu pengarna."

”Vilka bilar tycker du att vi ska testa?”

Krönika

Relevant – men också något extra.

Guide: Så gör du för att ta ut pensionen

Hit måste du vända dig för att få pengarna.

Saab-överklagande
avfärdas av domstol

Fordon

Nu kan turerna med Spyker vara över.

Finansminister Magdalena Andersson (S) och tidigare finansministern Anders Borg (M). bnp-prognoser

Ekonomisk hyllning
till förra regeringen

SHB-ekonomen: ”De lämnade över en fantastisk jobbmaskin.”

Aristokrat utmanar
efter smutsig debatt

Porträtt

Presidentvalet i Brasilien en rysare.

LO vill skrota överskottsmål

Facket

Föreslår införande av ett balans- eller underskottsmål.

Här bygger de upp
världen i ”Avatar”

Lista

Världens häftigaste nya nöjesparker.

Utrustningsdetalj
i VW lockar biltjuvar

If: ”Varje stöld kostar oss upp till 50 000”.

Nyhetsrummens ”sista lejonkung”

porträtt

Watergate blev Bradlees höjdpunkt.

Eniros vd: ”Jag ser
inga röda flaggor”

Krisbolag

Stefan Kercza är inte orolig.

Så ska han säkra
Ericssons framtid

Intervju

Hans Vestberg om det nya spåret.

Svenskt under ytan
– dykbåtar på export

U-farkoster

”Vi säljer inte till Ryssland.”

Anders Magnerfelt, fd attackdykare i försvarsmakten, nu testansvarig och Carl Runemar, affärschef. Bildspel

Bildspel: Så ser farkosterna ut

Här kan du se SvD Näringslivs bilder på dykbåtarna.

de 34 miljarderna

”Det kunde lika gärna ha stått tusen miljarder”

Fonden är egentligen bara ett konto – med obegränsad kredit.

Därför vände LKAB
till miljardförlust

Gruvor

Samhällsomvandlingen kostar på.

Kronprinsessan tar över fondimperium

porträtt

Är sjunde rikaste kvinnan i världen.

svd avslöjar

Granskningen anklagar Vinnova för miljonslöseri

Satsningarna har inte effekt på sysselsättning eller tillväxt.

Grabau försvarar Kinneviks noteringar

zalando och rocket

”Kursfall är inte ovanligt”.

Procter & Gamble knoppar av Duracell

Framstår som bästa alternativet i dagsläget.

Tumnagel till Volvo ab Webb-tv

Svarar på stenhårda kravet från ägarna

Persson: "Enorm vilja att det här ska bli bra".

Gotlandsbåten prövas av ARN

Sålde totalt 40 000 biljetter – men tvingades ställa in samtliga turer.

Ericssons rörelsevinst blev sämre än väntat

kvartal

Lägre försäljning i Nordamerika.

SvD Börsforum

Låna 10 miljoner kronor i timmen?

makro

"Är som gjort för att skapa förvirring."

Rysk bank vill pröva sanktioner

EU-sanktioner mot Sberbank, störst i Ryssland, infördes i somras.

Avanza börjar erbjuda handel från 1 krona

Aktier

Ska befästa bankens prisledarposition.

Tror att snus kommer fortsätta växa i USA

Bättre vinst än väntat i Q3 för Swedish Match.

Vinnarna på börsen efter rapporterna

Så går det för Volvo, Eniro och Ericsson.

Bra fart i brittisk ekonomi

Fortsatt bra tillväxttakt – BNP steg med 3,1 procent.

Var satsas 2 miljarder på ökad bemanning?

Quiz

Testa vad minns du från gångna veckan.

Minecraft-staden
tog två år att bygga

Digitalt

Här kan du gå på rundtur i Titan City.

Intäkterna har rasat
för krisbolaget Eniro

Dementerar uppgift att styrelsen ska lämna.

bostad
Bostadsrätter på Lilla Essingen i Stockholm.

Här har priset på borätter stigit mest

Skiljer 47 700 kronor per kvadratmeter.

FOTO: Tomas Oneborg

Tema: Tjänstebil
”Alla måste älska elbilen”, säger lantbrukaren Arthur Buhrenstjerna och syftar på att varje gång dieselpickupen står parkerad sparas pengar. ”Både vi själva och våra anställda trivs mycket bra med vår Nissan Leaf, och man lär sig snabbt att köra så snålt som möjligt”, säger han om bilen som han och hustrun Catherine Buhrenstjerna köpte för ett år sedan.

”Vi sparar cirka 3500 i månaden”

FOTO: Karin Grip

2 MINUTER
SvD Näringslivs Andreas Cervenka och Katarina Hugo i "2 minuter".

Se alla avsnitt av SvD Näringslivs nya webbserie

FOTO: SvD.

Webb-tv

Börsen

Index

OMX-S, 17.30-0,2 %436,11
Nasdaq, 23.40+0,7 %4 483,72
DAX, 17.35-0,7 %8 987,80
FTSE, 17.35-0,5 %6 388,73
Nikkei, 08.20+1,0 %15 291,64
Visa fler index

Valutor

Euro, 00.02+0,1 %9,19 SEK
USD, 00.01-0,1 %7,25 SEK
Visa fler valutor

Råvaror

Olja brent, 22.59-0,7 %86,19
Guld, 23.13-0,0 %1 230,90
Visa fler råvaror

Räntor

3 mån, 15.58-0,0 %0,09 %
5 år, 16.10+0,1 %0,36 %
Visa fler räntor
Ny sajt

SvD Näringsliv ger dig en bättre privatekonomi.

SvD Börsforum

Testa Sveriges modernaste ekonomiforum

Räntekartan

50 000 har sagt sin ränta – klicka här!

Bloggar
SvD Näringslivs profiler Patricia Hedelius och Jonas Fröberg.

Läs våra prisbelönta journalisters bloggar.

FOTO: SvD/Montage.

Gör nliv.se till din startsida

SvD Näringsliv på Facebook