Sommaren är här och många avnjuter den hemma i trädgården eller på sommarstället. Men få tänker på var trädgårdsmöblerna vi sitter i kommer ifrån, och ännu färre vet om att det finns en stor risk att möblerna bidragit till regnskogsskövling.
Varje år avverkas regnskog motsvarande en tredjedel av Sveriges yta. Avverkningen har flera orsaker, men en stor del sker för att få virke. Virke som delvis går till den svenska möbelbranschen.
SvD Näringsliv har gjort en kartläggning av tio butikskedjor som säljer trädgårdsmöbler, och samtliga använder tropiskt trä. Något som Naturskyddsföreningen är starkt kritisk mot.
–Tropikträ tycker inte vi är bra alls. Det bidrar till regnskogsskövling, artrika miljöer försvinner helt. Ofta hotas också människorna som bor i skogarna, de blir av med sin försörjning, säger Naturskyddsföreningens vice ordförande Karin Åström.
De konsumenter som faktiskt känner till att deras möbler tillverkas i tropiskt trä tror kanske att så länge de säljs i Sverige så måste de vara okej. Inte skulle väl svenska företag sälja möbler som bidrar till regnskogsskövling?
Jo, det gör de. SvD Näringslivs kartläggning visar att 6 av 10 företag säljer tropiskt trä som inte är kontrollmärkt.
I dag finns det bara en oberoende kontrollmärkning för skog, nämligen Forest Stewardship Council (FSC). FSC ställer krav på att skogsbruken tar hänsyn till miljön och till lokalbefolkningens intressen, att man inte avverkar mer än vad skogen naturligt kan återhämta och att arbetarna får bra villkor.
–Ska man tvunget sälja tropiskt trä så ska det vara FSC-märkt, allt annat är ohållbart, säger Karin Åström.
En stor del av världens skogsavverkning sker dessutom utanför lagen. I Indonesien är så mycket som 80 procent av avverkningen illegal, enligt de miljöorganisationer som finns i landet. Utan FSC-märkning finns det ingen garanti för att träet man köper in inte är illegalt avverkat, enligt Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden (WWF).
–Man riskerar definitivt att köpa illegalt trä om det inte är FSC-märkt. Och även om det är lagligt innebär det inte att det är bra. Just i tropiska skogar kan avverkningen knappt kallas skogsbruk för att den är så dålig, då hjälper det inte om det är lagligt, säger Per Larsson, som arbetar med skogsfrågor på WWF.
Men trots problemen säljer alltså över hälften av butikskedjorna och de flesta leverantörer tropiskt trä som inte är FSC-märkt.
En av de kedjorna är Ikea. Företaget marknadsför sig som en av initiativtagarna till FSC, och stoltserar med att man samarbetar med WWF för att FSC-märka fler skogar. Men inget av det tropiska trä som Ikea själva säljer är FSC-märkt.
Av allt Ikeas virke är 24 procent godkänt av kontrollorganisationen, men den akacia som finns i trädgårdsmöblerna är inte kontrollerad.
–Akacia är ett odlat trä och därför inte förknippat med den problematik som finns med regnskogsmaterial, säger Ikeas presschef Ylva Magnusson.
Den förklaringen använder också Rusta, Jula och EM.
–Vi har inte sett något behov av FSC-märkning eftersom vi kan säkerställa att virket kommer från plantage, säger Johan Dahlström, kategorigruppchef på Rusta.
Men även odlat trä bidrar till regnskogsskövling. Ofta huggs nämligen regnskog ned för att bereda plats för plantagen. Det är också vanligt att träet egentligen kommer från regnskog, men märks om. Plantage innebär inte heller att några krav ställs på hänsyn till lokalbefolkningen eller miljön. Det är vanligt att träden besprutas och att plantegen urvattnar närliggande områden.
–Att säga att träet är bra för att det kommer från plantage är vilseledande. Det kan vara bättre, men det kan också vara sämre. Det finns dessutom FSC-certifierade plantage, så det är ingen ursäkt, säger Per Larsson.
En annan förklaring som företagen använder sig av är att man har egna kontroller av olika slag.
Ylva Magnusson påpekar att 97 procent av det trä Ikea köper in uppfyller företagets egna krav på ett ansvarsfullt skogsbruk. Men det argumentet avfärdar både Naturskyddsföreningen och WWF.
–Det håller inte. All sådan här märkning bygger på att den är kontrollerad av tredje part. Att företagen har egen kontroll är som att producenter av ekologisk mat själva skulle bestämma vad som är ekologiskt, säger Karin Åström.
