Postkodlotteriet har snabbt blivit populär underhållning på TV4 där affärsidén i verksamhetsrapporten uppges vara att ”generera så mycket pengar som möjligt till välgörenhet”. Svenska Postkodlotteriets moderbolag finns i Holland där konceptet i stort sett ser likadant ut. Men det finns en väsentlig skillnad. I Holland delas 50 procent av intäkterna ut till välgörenhet. Det svenska bolaget delar bara ut omkring hälften så mycket i år, 27 procent, av intäkterna. Och under 2009 var siffran bara 23 procent.

Formuleringen i verksamhetsrapporten rimmar samtidigt illa med vd:n Niclas Kjellström-Matsekes lön. Åren som vd för Postkodlotteriet har gjort honom till mångmiljonär. Under 2007 fick han en lön på 2,3 miljoner kronor, 2008 uppgick den till 5,7 miljoner och i fjol drog han in 2,7 miljoner. Orsaken att lönen varierar så kraftigt är att den är bonusbaserad och styrs av hur snabbt företaget växer. Den höga lönen under 2008 berodde alltså på att tillväxttakten blev oväntat hög för bolaget, berättar Postkodlotteriets kommunikationschef Anna Wieslander.

– Det gick så bra för oss, därför blev lönen så hög. Men det har gjorts en justering för 2009 så där blev hans lön totalt 2,7 miljoner kronor, säger hon.


SvD Näringsliv träffar Anna Wieslander och bolagets ekonomichef Hans Ljung på Postkodlotteriets kontor på en sidogata till fashionabla Strandvägen på Östermalm i Stockholm. Hallen pryds med texter om folk som fått höga vinster och hyllningsartiklar om vd:ns goda insats. Ingenting här avslöjar hans egen vinstlott.

När frågan ställs om informationschefens och ekonomichefens egna löner blir det ett inget svar.

– Det går vi inte ut med, varför frågar du? säger Anna Wieslander.


Enligt Skatteverket var informationschefens lön 1 miljon för 2009. Men ekonomichefens namn är för vanligt för att hans lön ska kunna fastställas.

Att ”generera så mycket pengar som möjligt till välgörenhet” verkar inte stämma överens med den jämförelsevis låga andelen utdelning till goda ändamål. De två ansvariga hänvisar till olika lagstiftningar i Sverige och Holland.

– I Holland är det enligt lag 50 procent som ska delas ut till goda ändamål och i Sverige är det inte lag på att man ska dela ut så mycket, säger Anna Wieslander.

Men det betyder väl inte att ni inte får dela ut mer?

– Nej, men det är inget som säger att vi ska det heller. Det är olika utgångspunkter på hur man har byggt verksamheten i Holland och i Sverige. Vår ambition är att öka intäkterna. Då kan vi på sikt fortsätta öka stordriftsfördelarna och därmed kunna ge mer vinstöverskott till välgörenhet.


Det finns inget mål hos Postkodlotteriet att öka den procentuella delen av vinsten till välgörenhet, medger Anna Wieslander, men ambitionen är att öka intäkterna så mycket att man ska kunna donera 1 miljard kronor till välgörenhet så småningom. Av fjolårets totala intäkter på 2,1 miljarder gick 844 miljoner kronor till spelarna, medan nästan lika mycket, 780 miljoner, lades på drift av lotteriet som marknadsföring, tv-produktion och personallöner. Medan knappt 470 miljoner delades ut till välgörenhet.

Postkodlotteriet har kritiserats för att ha höga omkostnader, det medger Hans Ljung.

– Vi har fått kritik för höga kostnader, med det är för att man jämför oss med andra insamlingsorganisationer. Vi är ett kommersiellt lotteri, vi tycker att vi är professionella här på att använda pengarna på bästa sätt, säger han.


Kritiken har framför allt kommit från en rapport av Charity Rating som jämför Postkodlotteriets kostnader med andra lotteri- och spelbolag. I rapporten slås bland annat fast att bolagets driftkostnader är 83 procent högre än genomsnittet.

Frågan om hur väl verksamhetsbeskrivningen att ”generera så mycket pengar som möjligt till välgörenhet” stämmer överens med verkligheten besvarar Anna Wieslander så här:

– Vi ska generera så mycket som möjligt utifrån att vi driver det här företaget. Men i första hand måste vi sälja lotter, annars har vi ingen vinst att fördela.