Ankara. Turkiets finansminister Mehmet Şimşek, 44, har gjort en makalös resa genom livet. Han växte upp som yngsta barnet i en kurdisk syskonskara på nio i ett fattigt hem i sydöstra Turkiet. I föräldrahemmet fanns varken rinnande vatten eller el. Föräldrarna var analfabeter. Men de äldre syskonen insåg att minstingen Mehmet Şimşek hade ett enastående läshuvud.

Med en ekonomiexamen och utländska stipendier som språngbräda kunde Mehmet Şimşek snart avancera till internationella toppjobb i finansvärlden. I sju år var han Londonbaserad chefsekonom för Merrill Lynchs marknad i Europa, Mellanöstern och Afrika. Han har arbetat som ekonom på USA:s ambassad i Ankara samt varit analytiker på Deutsche-Bender Securities, bland annat på deras kontor i New York.

Denna framgångssaga har en viss motsvarighet i Turkiets snabba kliv framåt i världsekonomin. För tio år sedan var Turkiet i djup ekonomisk kris. Men i dag, när grannlandet Grekland befinner sig på det sluttande planet, är Turkiet den snabbast växande ekonomin i Europa. Finansministern i Ankara visar stolt tillväxtsiffror på 10,2 procent för första halvåret 2011. EU-analytiker tror att tillväxten under detta globalt så skakiga år kan stanna vid 6-7 procent.

– I dag är vi Europas sjätte största ekonomi. Om 30 år kan vi vara Europas tredje största ekonomi, säger Mehmet Şimşek till SvD Näringsliv och andra europeiska journalister vid en pressträff i Ankara.

Regeringen Erdoğan vill göra Turkiet till en ekonomisk världsmakt när republiken firar sitt 100-årsjubileum 2023. Uppenbart siktar Erdoğan på att själv vara republikens president vid hundraårsfesten.

AKP-regeringens skötsel av ekonomin ger politisk utdelning. Regeringen stöddes i årets parlamentsval av hälften av väljarna.

Det gamla maktpartiet CHP trampar i oppositionsträsket. CHP:s ekonomiske talesman Faik Öztrak hävdar att ekonomin är överhettad och att sparandet måste öka. Han kritiserar regeringen för att den inte tar krafttag mot den grå ekonomin. Men riktigt svidande kritik blir det inte.

– Även med en dålig politik tror jag att Turkiet kommer att vara en av de största tillväxtekonomierna i den här regionen, säger Öztrak.

Relationerna mellan Bryssel och Ankara kärvar. Flera förhandlingskapitel är frysta av politiska skäl. Tretton öppna kapitel kan inte avslutas på grund av spänningarna mellan Cypern och Turkiet. Risken är stor för att de tröga medlemsförhandlingarna kommer att gå helt i stå när Cypern tar över ordförandeskapet i EU andra halvåret 2012.

Ankara har inte samma intresse som förr att lyssna på Bryssel - något som sannolikt kommer att märkas när EU-kommissionen i dag lägger fram årets Framstegsrapport, betygssättningen av Turkiets ställning som kandidatland. Men Mehmet Şimşek håller fast vid EU-spåret.

– Turkiet behöver EU och EU behöver Turkiet. Visst går medlemsförhandlingarna trögt men vi är inte inne i en återvändsgränd. Vi kan reformera Turkiet utan att gå med i EU, men vi har ett starkt intresse av att göra det. Vi tror på EU och att de reformer vi gör är bra för Turkiet, säger Mehmet Şimşek.

Medborgarnas tidigare stora stöd för EU-medlemskap, uppemot 70 procent, har dock dalat till cirka 50 procent. Externt har republiken det som kallas för ”mjuk makt”: Ankaras uttalanden och utrikespolitik väger tungt.

Turkiet genomgår en stark urbanisering. Sedan 2002 har 14 miljoner invånare flyttat till städerna.

– Omvärldens bild av Turkiet är föråldrad. Turkiet har förändrats enormt det senaste årtiondet, säger Mehmet Şimşek.

Flaskhalsen i ekonomin är bristen på inhemska energikällor. I stället låter man Ryssland bygga kärnkraftverk. I känsliga natur- och kulturminnesområden satsas på stora vattenkraftverk. Även andra miljöintressen körs över.

Sannolikheten är stor för att EU-kommissionen kommer att kritisera Ankara för bristande miljöhänsyn i dagens Framstegsrapport. Men när Bryssel bjuder med armbågen, kan Ankara ta lätt på kritiken från EU.