Den förödande kombinationen av jordbävning, tsunami, kärnkraftshaveri och akut energibrist är tunga slag mot en ekonomi som redan befann sig ett känsligt skede. Katastroferna kastar en stor ovisshet över Japan som redan har en statsskuld motsvarande cirka två års BNP, vida mer än något annat industriland.

Samtidigt är det en i grunden rik och välorganiserad nation som drabbas, trots alla år med svag tillväxt. Japan har klotets tredje största BNP, världens största sparande, stort handelsöverskott, en jättelik valutareserv och väldiga tillgångar både hemma och utomlands. Och statsskulden är nästan helt upplånad inom landet.

Tillväxten har dessutom inte alltid varit klen de senaste 20 åren, och de tre första kvartalen 2010 bjöd på en stark återhämtning efter det djupa raset 2009. Fjärde kvartalet vände BNP nedåt igen, medan prognoserna för i år har varit relativt optimistiska och pekat på en tillväxt runt 1–2 procent.

Men det var före den katastrofala fredagen den 11 mars.

När premiärminister Naoto Kan i söndags kallade krisen för den svåraste i Japan sedan andra världskriget syftade han på de mänskliga tragedierna, förstörelsen och hotet om radioaktiva utsläpp. Men han tänkte också på de ekonomiska effekterna.

De är i dag nästan omöjliga att uppskatta, och effekterna är av flera slag. Mycket hänger också på hur det går med utsläppen av radioaktivitet från de havererade kärnreaktorerna. Måste hundratusentals människor permanent lämna områdena närmast de radioaktiva härdarna tillkommer ännu större effekter. Skulle ett mardrömsscenario leda till en utrymning av Tokyo blir följderna nästan ogripbara.

Helt uppenbart är redan att skadorna denna gång är mycket större än vid jordbävningen i storstaden Kobe 1995. Ingen vet ännu vad återuppbyggnaden av de drabbade områdena kan komma att kosta, men enligt beräkningar från bankjätten Credit Suisse blir de ekonomiska förlusterna till 1100 miljarder kronor.

I en bedömning i går sades att även om skadorna denna gång blir tio gånger så stora som i Kobe skulle det inte öka Japans statsskuld med mer än 7 procent av BNP, och den japanska regeringen har hittills kunnat lita på sina inhemska sparare och olika statliga instanser för att klara sin upplåning. Dessutom är räntorna fortfarande rekordlåga.

Men även om staten har stora finansieringsmöjligheter hänger nu många allvarliga frågetecken över ekonomin. Här är några:

• Energibristen är inte bara ett akut problem. Eftersom kärnkraften står för mer än tiondel av energin och en fjärdedel av elförsörjningen i Japan är det en viktig fråga hur många reaktorer som behöver stängas för reparationer och hur många som är utslagna för alltid. Klimatpolitiken påverkas också.

• En annan fråga är hur stora skador som drabbat japanska industrier och hamnar, och hur snabbt de kan komma i gång igen. Det kan bli ett stort avbräck för både export och import, och det kan ta år att reparera hamnar och fabriker. Det kan få japanska företag att lägga ut ännu mer av sin produktion i andra länder.

• Ytterligare ett orosmoment är de enorma förluster som väntar försäkringsbolagen och kärnkraftverkens ägare, inte minst kraftjätten Tokyo Electric Power som tappade en fjärdedel av sitt aktievärde på Tokyobörsen i går.

• Effekterna på Japans totala produktion av varor och tjänster (BNP) är en annan fråga. Landets BNP sjönk med 2 procent året efter jordbävningen i Kobe för att sedan stiga rejält, och det får bedömare att påminna om att behoven av återuppbyggnad brukar få en stimulerande effekt på delar av näringslivet

• Statens skuldsättning kommer alltså att öka ännu mer. Enligt regeringens senaste prognos från i januari väntades statsskulden öka med närmare sex procent till nästan tusen biljoner yen till slutet av nästa budgetår (sista mars 2012). Nu blir det mer.

• Yenens styrka mot dollarn kan också påverkas. Skulle yenen försvagas vore det en lättnad för den japanska exportindustrin. Men om Japan måste sälja av en del av sina jättelika placeringar i amerikanska statsobligationer för att finansiera återuppbyggnaden kan det försvaga dollarn, och då stiger yenen. Det vore en ovälkommen effekt ur japansk synpunkt.

Läget är helt enkelt mycket svåröverskådligt. Vidden av osäkerheten belystes när Japans centralbank i går pumpade ut en rekordsumma på 15 000 miljarder yen i extra likviditet för att försöka stötta finansmarknaderna, bankerna och börsen. Det motsvarar i runda tal närmare 1200 miljarder kronor eller cirka 3 procent av Japans BNP. Ändå rasade Tokyobörsen med över 6 procent.

Läs mer om katastrofen i Japan: