I april var 158000 unga mellan 15 och 24 år arbetslösa, varav mer än hälften var heltidsstuderande enligt Statistiska centralbyrån. Både studenter och helt arbetslösa ungdomar konkurrerar om sommarjobben. Det handlar inte bara om pengar på fickan utan också om chansen att få in en fot i arbetslivet.
Med en ungdomsarbetslöshet på 25 procent kan arbetsgivarna ofta sovra mellan de sökande. Erfarenhet är ett vanligt krav och den som kan visa referenser från tidigare anställningar har ett självklart försteg. Även sommarjobbet är en merit som platsar på cv:t.
I konkurrensen om sommarjobben är det tuffast för de yngre. Bland jobben som annonseras ut i Arbetsförmedlingens platsbank är kravet ofta att den sökande ska vara 18 år eller äldre.
Lösningen kan vara att ragga jobb på egen hand, gärna via föräldrarnas nätverk. För andra står hoppet till att dra en vinstlott när de kommunala feriejobben fördelas. Ett fåtal kommuner erbjuder jobb till alla unga, men ofta är de sökande långt fler än platserna.
Fram till regeringsskiftet 2006 fanns det riktade statsbidrag till kommunerna för att bidra till finansieringen av feriejobben. De avskaffades av alliansregeringen, men kris- och valåret 2010 pytsades 100 miljoner kronor ut i ett tillfälligt statsbidrag.
Nu när konjunkturen är starkare anser regeringen att kommunerna ska klara skivan på egen hand.
Det går förstås att träta om vem som bär skulden. För de unga är det en akademisk fråga. Det som spelar roll är att det blir 20000 färre feriejobb i kommuner och landsting i sommar jämfört med förra året.
Det lär inte bidra till att sänka ungdomsarbetslösheten.
