Krisvågen sköljer nu över rederierna efter flera starka år. Sveriges största tankrederi Stena Bulk har dragit in drygt 6 miljarder kronor de senaste fem åren och flera andra tankrederier har haft samma utveckling.

Samtidigt har nya fartyg släppts ut på marknaden under samma tid och få redare har varit tillräckligt snabba att förutse nedgången och dra i handbromsen. Marknaden är redan överetablerad och dessutom har många fartyg beställts men ännu inte levererats. Framför allt finns det för många varv. Kina har de senaste fem åren expanderat i sin varvskapacitet med drygt 30 procent och även Sydkorea har stor kapacitet.

Stena Bulk har, tillsammans med sitt börsnoterade systerrederi Concordia Maritime som lämnar sin delårsrapport på onsdag, sålt eller chartrat ut sina fartyg på långa perioder innan luften totalt gick ur marknaderna i våras.

Krisen har också lett till att priserna på fartyg har störtdykt. En supertanker, av typen VLCC, på 300000 ton har gått från ett nypris förra sommaren på 150 miljoner dollar till att idag kosta högst 75 miljoner dollar, enligt Stena Bulks vd Ulf Ryder.

– Det beror på att många nu har gått ur sina beställningar och värvsherrarna är supernervösa. När man köper en båt får man betala en handpenning på drygt 20 procent. Många säger bara till tillverkarna att de får ta handpenningen, säger han.

Samtidigt har bankerna blivit mycket hårdare i sin finansiering av nya fartyg.

– Bankerna sitter riktigt illa till som lånat ut till redare som kommer att gå i konkurs.

Nordea är en av de större bankerna inom shipping. Men även norska DnB Nor har stor exponering mot den krisande branschen.

– Så man kan inte gå till en bank och be om lån. Det är helt stopp. Det gör att flera redare inte kan lösa ut sina båtar för de får inte finansiering.

Drygt 70 procent av alla nybeställningar av fartyg är ofinansierade.

– Nu går vi mot en höst där folk ska se varandra i vitögat och redarna kommer helt enkelt inte att ha cash att lösa ut fartygen, så då vet man inte vad som händer.

Men Stena Bulk ser stålbadet som en bra affärsmöjlighet att komma åt fartyg billigt. Ulf Ryder betecknar fjolåret som ett halvdåligt år. Då tjänade bolaget 300 miljoner kronor. Men i år räknar bolaget med att göra en förlust på uppemot 400 miljoner kronor.

Systerbolaget Concordia Maritime har 100 procent av sin flotta uthyrd på långa perioder, vilket ger stabilare intäkter.

– De är inte alls exponerade utan de har varit fantastiskt förutseende, säger han.

Värst är läget för många mindre redare som går en tuff höst till mötes.

– Har man inte samlat i lådan och varit spekulativ så kommer det att skörda många offer här. Jag är helt övertygad om att det blir många konkurser, säger Ulf Ryder.

Det lilla svenska tankrederi Svithoid Tankers som börsnoterades för ett par år sedan hör till dem som dukat under i finanskrisen.

Fraktpriserna för fartygen har gått ned med drygt 80 procent sedan det första kvartalet. De största supertankrarna, VLCC, har gått från att tjäna närmare 70000 dollar per dag ned till att tjäna under 10000 dollar per dag.

Annars är container och bilfrakt de segment som är hårdast drabbade. Det svenska biltransportrederiet Wallenius börjar få det tufft. Det har visserligen en stark balansräkning, men det drabbas hårt av den stillastående fordonsindustrin.

Tillsammans med internationella partners kontrollerar Wallenius en fartygsflotta på omkring 180 fartyg, samtliga opereras av Wallenius Lines dotterbolag.

– Just nu ligger ett antal fartyg ”långtidsparkerade” eftersom det inte alls är samma rush som det var för ett år sedan, säger Cecilia Kolga, informationschef på Wallenius Lines. Men hon poängterar också att det för ett år sedan var ”helt hysteriskt”.

– Bilbranschens kris påverkar transporterna självklart, så det är inte alls samma rush nu. Vad som kommer att hända i höst finns det ingen som kan svara på, säger hon.