Det gjorde Riksbanken klart redan vid förra räntemötet i april. Okej, då bör de upprepa den prognosen, säger experterna. Eftersom räntan inte kan bli så mycket lägre är en trovärdig prognos om låg ränta, fram till början av 2011, bra för den ekonomiska återhämtningen.
Att den låga räntan har effekt visar färskt statistik. Utlåningen till hushåll ökar och det gäller främst för bostäder. En del förståsigpåare har varnat för att svenskarna inte tänker på att räntan kommer att stiga – dagens låga nivåer är inte normala.
Naturligtvis vet folk vad de gör och inte minst vet bankerna vad de gör – de kollar upp att hushållen klarar att betala även den dag när boräntorna ligger flera procentenheter högre än idag.
Men för tillfället njuter hushållen med rörliga lån av den härligt låga nivån.
Dessutom handlar hushållen för pengarna. Försäljningen i detaljhandeln har ökat starkt både i april och i maj. Orsaken är inte bara låga räntor utan även skattesänkningar och ökad optimism hos hushållen.
Den låga räntan fungerar sålunda och därför tror ingen att Riksbanken känner behov av att sänka ytterligare vid dagens räntemöte.
Istället är det åtgärder för att få ner långa räntor (med bindningstider på minst ett år) som kommit i förgrunden. Att ge ut en prognos om låg styrränta åratal framåt kan hålla nere långräntorna. Likaså köp av obligationer även om den åtgärden inte verkar vara aktuell (den har använts av bland annat amerikanska och brittiska centralbanken).
Samtidigt som de flesta bedömare verkar vara överens om att det värsta är över när det gäller finanskrisen finns en oro för att det tar tid innan de globala finansiella systemen fungerar igen.
Genom kapitalinjektioner och likviditetsstöd upprätthålls de finansiella systemen men patienten är inte frisk och det dröjer innan det är dags för utskrivning.
Världens centralbanker håller liv i finansmarknaden och ser till att den fungerar hyfsat medan regeringarna genom gigantiska åtgärder försöker att stoppa upp konjunkturfallet.
Än så länge fungerar åtgärderna och bedömare har börjat tala om ”gröna skott” i världsekonomin. Om det är hallucinationer eller en realitet återstår att se.
De flesta är överens om att det tar tid innan en verklig återhämtning syns vid horisonten. Men redan nu är diskussionen igång om när det är lämpligt att börja höja styrräntan.
Marknaden, och många bedömare, tror på en kvickare återhämtning än i Riksbankens senaste prognos och att de börjar höja före ingången av 2011. Problemet för Riksbanken är att de både måste tro och argumentera för att den låga räntan ska ligga kvar under en längre tid. Det är ett sätt att hålla nere räntenivån på marknaden.
Eftersom styrräntan i sig inte kan sänkas så mycket mer är det en nödvändig åtgärd. Men om marknaden inte bedömer det som trovärdigt uteblir effekten.
Med tanke på att arbetslösheten bedöms öka ordentligt de närmaste åren kommer hushållen att bli mer försiktiga. Då kan ytterligare åtgärder från Riksbanken bli aktuella för att hålla igång ekonomin.
Men det blir främst en fråga för regeringen att stimulera ekonomin med ytterligare miljarder. I Konjunkturinstitutets stora rapport, som kom för två veckor sedan, utgår prognosmakarna från att regeringen lägger ytterligare 55 miljarder kronor för att motverka den djupa lågkonjunkturen.
Om finansminister Anders Borg följer det receptet får vi se när höstbudgeten läggs fram.
