Tillgångarna i Sverige har ökat med 46 procent, mätt mellan högkonjunkturtoppen 1999/2000 och det som kallas djupdukningen hösten 2008. Under helåret 2008 sjönk världens sammanlagda finansiella tillgångar med 11 procent, det mesta sannolikt under hösten, för att vid årsskiftet vara 170000 miljarder dollar, vilket är 77400 miljarder mer än vid tusenårsskiftet nio år tidigare och tre gånger världens samlade BNP.
Det visar en sammanställning av managementkonsultföretaget AT Kearney i Norden.
–Det har varit så mycket snack och skriverier kring den påstått snabba och djupa nedgången att vi beslöt undersöka hur det egentligen står till, säger Thomas Kratzert, vd för AT Kearney i‑Sverige.
–Resultaten överraskade oss och var mer positiva än vi trodde. Men slutsatsen är densamma efter det att vi gått igenom tillgänglig statistik, de finansiella tillgångarna är större än de var för nio år sedan både i världen och i Sverige, säger Thomas Kratzert.
Siffrorna överraskar dock inte Gunilla Nyström, privatekonom vid SEB. Att de totala finansiella tillgångarna har ökat kraftigt under 2000-talet har varit uppenbart, säger hon.
–Men även om det har varit en kraftig tillväxt av de finansiella tillgångarna i‑stort och av hushållens förmögenheter är det ett problem att dels förmögenheterna är så ojämnt fördelade och dels att skuldsättningen har ökat de senaste åren, säger Gunilla Nyström.
Världens samlade finansiella tillgångar uppgick till 194000 miljarder dollar vid årsskiftet 2007/2008, vilket innebär att minskningen under 2008 var 24000 miljarder dollar. Den totala värdeminskningen på världens aktiebörser var under nedgången i höstas 30000 miljarder dollar. USA:s BNP var, för jämförelsens skull, 14000 miljarder dollar 2008 och det stimulanspaket, som man enades om på G20-mötet i London nyligen, var på 1000 miljarder dollar.
I de finansiella tillgångarna räknas publika företags marknadsvärde, pengar sparade i‑banker och publika och privata ränteinstrument. Däremot räknas inte reala tillgångar, exempelvis fastighetsvärden.
Hushållens nettoförmögenheter, som definieras som finansiella och reala tillgångar minus skulder, i‑lokala valutor, har emellertid också ökat under tiden från år 2000, även om 2008 innebar en minskning av hushållens förmögenheter. I‑Euroland plus England ökade förmögenheterna med 52 procent och i Norden med 59 procent.
–I studien har vi också förvånats över hur bra det gått för den privata förmögenhetsutvecklingen i‑Europa i förhållande till USA. Även Sverige har under de nio första åren på 2000-talet haft en hygglig privatekonomisk tillväxt. Under perioden från tusenårsskiftet har de svenska hushållens nettoförmögenhet stigit med 47 procent.
Den kraftiga förmögenhetstillväxten i hushållens ekonomi förklaras av de stigande bostadspriserna, menar Gunilla Nyström på SEB, men hon menar också att hushållen anpassar sig snabbt efter förändringarna i samhällsekonomin.
–Visserligen har hushållen i‑Sverige alltid varit väldigt konservativa när det gäller den egna ekonomin, vilket syns på att man ökar banksparandet och minskar aktiesparandet när konjunkturen går ner. Den stora värdetillväxten kommer dock från de reala värdena i framför allt fastighetsinnehaven. Den tillväxten har varit stabil under 2000-talet trots att aktiemarknaden gick ner kraftigt de första åren, säger Gunilla Nyström.
