BONN Den senaste episoden i dramat började i måndags kväll när premiärminister Giorgos Papandreou chockade omvärlden med vad som omedelbart döptes till ett galet självmordsbeslut. Den fortsatte under gårdagen med korsförhör i Cannes där en uppbragd Angela Merkel och en rasande Nicolas Sarkozy grillade den grekiska regeringschefen.

På fredag ställs allt på sin spets. Då röstar parlamentet i Aten i en nervpirrande förtroendeomröstning där Papandreou måste få det egna socialistpartiet bakom sig. Förlorar han är det bara att kasta in handduken och utlysa nyval inom fyra veckor. Folkomröstningen är i så fall stendöd.

Här är alternativen i det grekiska dramat.

• Haveri för Papandreou

Scenariot att Papandreou får partiet emot sig är långt ifrån orealistiskt. Stödet i Pasok är redan nu bräckligt och fortsätter att urholkas från dag till dag. I partileden jäser det av missnöje, och regeringen har i dagsläget inte mer än enda rösts övervikt. Det surrar dessutom av rykten om en palatskupp av den maktmedvetne ärkerivalen Evangelos Venizelos, mäktig finansminister med ett stöd i partiet som Papandreou bara kan drömma om.

Ställer sig Venizelos i spetsen för Pasok öppnar det för en samlingsregering med det borgerliga oppositionspartiet Nea Dimokratia för vilket Papandreou är ett rött skynke. De svidande åtstramningarna i det grekiska sparprogrammet lär i så fall kompletteras med mer tillväxtfrämjande åtgärder.

• Samlingsregering med brett stöd

I dag befinner sig Grekland i en ond cirkel av åtstramningar, sjunkande tillväxt, fallande skatteintäkter och stigande sociala utgifter. Ekonomin krymper i år med 5,5 procent och nästa år med 3,5 procent enligt senaste prognoser. Detta är bakgrunden till oppositionens oförsonliga motstånd mot Papandreous svångremspolitik.

En samlingsregering skulle borga för det breda stöd i samhället som EU-kommissionen, Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden sedan länge efterlyser. Visserligen torde strejker och demonstrationer även i fortsättningen tillhöra vardagen i Grekland, men det skulle inte göra marknaderna lika nervösa som i dag.

Frågan är hur att Grekland ska växa när landet står med skulder upp till öronen och utländska investerare saknar förtroende. Ska det fungera måste eurozonen och IMF gå med på en mindre hårdhänt sparpolitik för att Aten ska kunna satsa mer på att främja investeringar och skapa sysselsättning. Men det kan bli svårt med tanke på att väljarna i Tyskland, Nederländerna och Finland redan nu är djupt kritiska.

• Nej till besparingar från folket

Alla krisscenarios moder är att folkomröstningen genomförs och att den slutar med ett nej till sparpaketen. Stödet från IMF och euroländerna som portioneras ut i delkrediter skulle läggas på is. Löner och pensioner skulle inte längre betalas ut. Inom loppet av timmar skulle anstormningen på bankomater och bankkontor tvinga regeringen att stänga landets banker. Återkopplingarna till omvärlden och synnerhet till finansmarknaderna och de europeiska bankerna skulle bli katastrofala.

Italien som har ett kroniskt tillväxtproblem, en handlingsförlamad regering och hisnande 1900 miljarder euro i statsskulder skulle omedelbart hamna i skottgluggen. Frankrikes kreditbetyg AAA skulle vara i farozonen och den redan nu haltande konjunkturuppgången i Europa skulle slå om i recession.

Formellt kan Grekland inte tvingas att lämna valutaunionen. Men många räknar med att ett nej i folkomröstningen kommer att ses som ett nej till euron, trots att 60 procent av grekerna enligt senaste mätningar vill ha kvar den gemensamma valutan.

Går Grekland tillbaka till drachmen faller valutan som en sten. Utrikeshandeln gynnas. Men miljardlånen i euro skulle över en natt stiga och tynga ner ekonomin ytterligare.

Vilken av dessa vägar Grekland går – enligt många greker ett val mellan kolera eller pest – avgörs kanske inte i denna vecka. Men klart står att tiden rinner ut och tålamodet i omvärlden tryter. ”It’s crunch time”, som finansminister Venizelos sa i tisdags.

Tomas Lundin är SvD Näringslivs medarbetare i Bonn.