Svenska börsbolag kommer att få en mängd nya hårdare regler. Det framgår av den så kallade Grönboken om bolagsstyrning, som EU har presenterat under våren. Slutsatsen är att europeiska börsbolag ska regleras allt hårdare och på i stort sett samma sätt. Anledningen är att ”invånarna ska återfå förtroendet för börsmarknaden”, heter det i förslaget, och för att undvika framtida kriser.

Mindre makt ska ligga hos ägarna, och mer ska skötas av myndigheter. Uppmärksamheten har uteblivit i svenska medier men på många börsbolags huvudkontor flödar irritationen. Nordeas hedersordförande Hans Dalborg skräder inte orden. Han menar att Grönboken innehåller regelförslag som inte passar in i det svenska systemet.

– Det handlar i flera fall om dåligt genomtänkta förslag som inskränker äganderätten, säger han och menar att förslagen bara skulle öka bolagens kostnader.

Enligt Hans Dalborg riskerar hårdare regler att hämma såväl svenska som andra europeiska börsbolags konkurrenskraft mot dels andra utländska bolag från Asien till exempel, dels mot riskkapitalägda bolag.

– Vi behöver alla typer av företag – noterade som onoterade, men om dessa regelförslag blir verklighet riskerar vi att minska förutsättningarna för börsbolagen.

Även Ericssons tidigare ordförande Michael Treschow, i dag ordförande i livsmedelsjätten Unilever och styrelseledamot i verkstadsjätten ABB, är kritisk till regleringen.

– Man tar på sig en ambition att detaljreglera bolagsstyre i hela EU, säger han.

I Sverige utses bolagens styrelseledamöter, liksom deras ersättning, och revisor av de största ägarna, för att sedan klubbas på en bolagsstämma.

– Det vill EU nu ta bort, i stället ska det utses av det allmänna. Man plockar bort ägarna.

I Grönboken lyfts det fram att ”det är bevisat att majoriteten av aktieägarna (...) ofta bara fokuserar på kortsiktig vinst.”

– Ägarna är ansvariga för sina bolag och måste se till att det blir bra styrelseledamöter och revisorer. EU tycker att en regulator ska göra det, då blir det alltså det allmänna som utser styrelseledamöter och revisorer, säger Michael Treschow.

Han anser att Grönbokens ambition att vilja undvika framtida kriser är god. Men att detaljstyra bolagen är han starkt emot, i stället tycker han att det borde vara principbaserat och att högre krav ska ställas på ägarna.

– För mig som växt upp i den svenska miljön känns det här väldigt konstigt.

Caroline af Ugglas, aktiechef och ägarstyrningsansvarig på Skandia Liv, ser också mörkt på framtiden om Grönbokens förslag blir verklighet. Från institutionellt placerarhåll anser hon att det är angeläget att Europa främjar konkurrenskraften för näringslivet, ”i stället för att dämpa den.”

– Europa har andra svårigheter. I det nuvarande förslaget har de inte övervägt om det finns någon nytta i det för bolagen eller investerarna över huvud taget.

Caroline af Ugglas säger sig vilja värna sina sparares intresse så att de får en bra pension.

– Med Grönboken blir det dyrare att investera i europeiska bolag än i andra alternativ. Det är inte bra. Jag tror det är angeläget att det finns ett lågkostnadsalternativ att investera i aktier på, det leder till högre avkastning och därmed högre pensioner. I dag är det börserna som erbjuder det, säger hon och menar att Grönboken riskerar att förstöra den möjligheten.

– Man vill med den kraftfullt förändra börsbolagens sätt att fungera.

Finansmannen Carl Bennet, ordförande i bland annat börsbolagen Getinge och Elanders, ser att affärsfokus riskerar att försvinna när man försöker skapa ett regelverk som ska gälla för samtliga europeiska länder. Och han anser att alla börsbolag nu får ta smällen för vad finanssektorn ställde till med under krisen.

– Om det nu varit problem i finanssektorn är det viktigt att det inte ses som ett generellt problem. Då får vissa regleringar anpassas till det, säger han och tycker att man ska utveckla självregleringen så mycket som möjligt eftersom det tar hänsyn till affärerna och utvecklingen av bolaget.