Mattias Hultins konto blev länsat.
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Kortbedrägerier genom skimning - att kopiera bankkort - såg ut att ha upphört eftersom de flesta kort har chip - men eftersom magnetremsorna finns kvar på korten är de ändå inte säkra.
Vid skimning (skimming) kopieras uppgifterna på magnetremsan via en uttagsautomat, eller i en liten bärbar apparat som bedragare använder. Det kan vara personal på restauranger eller ohederliga taxiförare som med hjälp av sådana apparater kopierar inte ont anande kunders kontokort.
– Bankerna har vidtagit åtgärder med bankomaterna i Sverige så att skimningen i stort sett upphört och vid bensinstationerna har det också blivit bättre, säger Evert Norberg, förundersökningsledare vid bedrägerisamordningen i City.
Vid vissa parkeringsautomater kan det dock finnas en risk att den har försetts med en skimningsutrustning. Därför ska man vara observant, och gärna rycka lite brutalt i ramen kring kortinsticket för att kolla att den inte har en plastlist ditsatt i efterhand. Det är bra att göra så på bankomaten också, åtminstone utomlands, även om det ser märkligt ut för andra.
Så sent som i slutet av november 2011 varnade polisen i Stockholm för att många återigen hade drabbats av skimning via bankomater, så problemet är inte ur världen.
Med jämna mellanrum får polisen in anmälningar om skimning vid taxiresor, ibland har kortet bytts ut också. Evert Norberg tycker att folk ska vara försiktiga när de lämnar ifrån sig kortet, och inte vara så godtrogna.
– Men chipet har man inte lyckats kopiera än, säger han.
Mattias Hultin är en av alla som har råkat ut för kortbedrägeri. Mattias lönekonto tömdes på 10 000 kronor under en vecka kring trettonhelgen nu i år.
Det var i tisdags veckan efter trettonhelgen som Mattias Hultin upptäckte att han bara hade 47 kronor kvar på lönekontot, istället för de 10 000 kronor han borde ha.
– Jag kollar inte saldot varje dag, men man vet ju ungefär hur mycket som bör finnas och nu kollade jag saldot via min mobilapp, berättar han.
Han trodde inte sina ögon först, och blev förstås både orolig och jättearg.
Mattias Hultin ringde sin bank Swedbank genast, och kortet spärrades. Han gjorde en kortreklamation och en polisanmälan, och på kontoutdraget såg man att de cirka 10 000 kronorna dragits till en pokersajt i USA och Kanada, men uppdelat på 9 olika uttag.
Mattias Hultin har haft tur mitt i allt, han fick tillbaka pengarna på sitt konto två dagar efter att han upptäckt förlusten. Men i början lät det inte så från bankens sida.
– Swedbank uppgav, när jag först ringde, att en reklamation kan ta upp till 2 månader att reda ut. Under tiden kan man få ett lån från banken, till 6 procents ränta, men det skulle ändå ta tre bankdagar att få in lånet på sitt konto, vilket är alldeles för lång tid. Räntan slipper man sedan om det visar sig att man inte har någon skuld till det som hänt.
Det var den pokersajt dit pengarna dragits som betalade tillbaka hans pengar efter att den svenska polisen kontaktat dem. Någon hade roat sig med nätpoker och betalat med Mattias kortnummer.
– Jag har aldrig spelat nätpoker, säger Mattias, men jag har handlat i olika nätbutiker.
Enligt Evert Norberg behöver man inte ens ha handlat på nätet för att kortet ska bli kopierat. Många råkar ut för det när de använder kortet utomlands.
De terminaler som enbart läser av magnetremsan är alltså inte säkra, till exempel i vissa butiker och taxibilar. Chiptekniken är fortfarande inte införd helt och hållet och så länge den dröjer i USA lär magnetremsan finnas kvar.
Nu när skimningen ändå verkar vara på väg bort kommer nya bedrägerier, berättar Evert Norberg. I Sverige, med våra öppna system och register, kommer identitetsstölder istället mer och mer.




Räkna med ett kontantlöst samhälle




