Om finanskrisen nästan höll på att ta kål på Swedbank och SEB, har Nordea snarare haft en envis förkylning. Förklaringen är mindre närvaro i krishärden Baltikum och större bredd i hela Norden.

Nu är snart de flesta symptom borta. I andra kvartalet visar Nordea kreditförluster på 245 miljoner euro. Det är hela 42 procent lägre än samma kvartal ifjol då krisen var i full sving. Räknar man bort en engångsavsättning i Danmark på 58 miljoner euro är förbättringen ännu större. Kreditförlusterna börjar närma sig nivåer som kan kallas normala.

En annan siffra är desto mer onormal. Det är Nordeas avkastning på det egna kapitalet, hur väl bankens ledning förräntar de pengar som aktieägarna anförtrott dem. I andra kvartalet var den siffran 9,5 procent. Det kan jämföras med toppnivån över 20 procent under fjärde kvartalet 2007 då Nordeas intäkter faktiskt var lägre än under andra kvartalet 2010.

Skillnaden är högre kreditförluster idag, men även att Nordea liksom alla andra banker tvingas hamstra kapital när politiker skärper reglerna för banker.

Mer kapital betyder att det krävs betydligt högre vinster för att nå samma lönsamhet som förr.

Och för högre vinster krävs intäkter, och där är det trögt för Nordea och andra banker.

Med dagens låga räntor är det svårt för bankerna att tjäna pengar på sin grundverksamhet, skillnad mellan in- och utlåning, det så kallade räntenettot. I andra kvartalet var räntenettot visserligen marginellt högre än under kvartal ett, men har stadigt krympt sedan slutet av 2008.

Rörelseresultatet på 720 miljoner euro är också 17 procent lägre än samma kvartal 2009 och 2008.

Fortsatt krympande kreditförluster kommer visserligen att hyfsa siffrorna framåt, men avgörande är att Nordeas kunder, inte minst företag över hela Norden kommer igång och börjar låna igen.

Därför är det goda nyheter att Nordea under andra kvartalet visade tecken på ökad kundtillströmning, både bland företag och privatpersoner. Intäkterna från företagskunder steg med 10 procent och från privatkunder med 7 procent under andra kvartalet.

Nordea kan också ta mer betalt. I rapporten flaggar vd Christian Clausen för att lånemarginalerna kommer öka i takt med att det blir dyrare för bankerna själva att låna. Räkna med att bankerna kommer göra allt för att komma tillbaka till forna tiders lönsamhet.

Rapporten visar att Nordeas marginaler på utlåning till företag på ett år ökat från 1,34 procent till 1,48 procent, på konsumtionslån från 3,87 procent till 4,07. Bara på bolån har den fallit, från 0,9 procent andra kvartalet 2009 till 0,81 procent.