Förhandlingarna som inleddes på onsdagseftermiddagen har de senaste dagarna gång på gång skjutits upp, i går ännu en gång för att ge partiledarna tid att granska dokumentet på 50 sidor som i praktiken dikterats av den så kallade trojkan med representanter för EU-kommissionen, Europeiska Centralbanken och Internationella Valutafonden.

– Tiden rinner ut, lät Angela Merkel i går meddela. Tyskland som står för den största delen av stödet till Grekland har tillsammans med Frankrike bit för bit dragit åt tumskruvarna på Grekland och kräver nu att samtliga partiledaren i den grekiska koalitionen inte bara godkänner åtstramningarna.

Var och en ska dessutom skriftligen försäkra att åtagandet gäller även efter det kommande parlamentsvalet som troligen hålls i början av april. Misstänksamheten sitter djup efter månader och veckor av politisk sicksack kurs i Aten.

Till de mest kontroversiella sparkraven hör en sänkning av minimilönerna med 22 procent från i dag 751 euro. Hårt omstritt är även kravet på en minskning av pensionerna. Däremot uppges partiledarna vara överens om neddragningar motsvarande 15000 arbetstillfällen i den offentliga sektorn i år.

Åtstramningarna är en förutsättning för att Grekland i början av mars ska beviljas ett nytt stödpaket på 130 miljarder euro. De kommer efter två år av nedskärningar med bland annat en ny fastighetsskatt på 2 miljarder euro årligen. Dessutom uppsägningar i den offentliga sektorn, skattehöjningar på bensin och alkohol, höjd mervärdesskatt, en speciell solidaritetsskatt utöver inkomstskatten och höjd pensionsålder.

Stupar förhandlingarna i Aten går Grekland spikrakt mot en konkurs. ”Tiden är knapp. De har kanske en, kanske två eller högst tre dagar på sig. Det är allt”, sade i går Deutsche Banks chefsekonom Thomas Mayer till nyhetsbyrån Bloomberg.

En grekisk statskonkurs skulle enligt Nederländernas regeringschef Mark Rutte inte nödvändigtvis vara en katastrof för eurozonen. ”Nu är det upp till bevis för Grekland som äntligen måste visa en politisk vilja att reformera landet”, manade Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble.

– Men ingen ska räkna med en snabb och bekväm lösning. Allt för länge har Grekland försummat att rätta till en utveckling som gått åt fel håll, kritiserade han.

En grekisk konkurs skulle få dramatiska konsekvenser för befolkningen som redan nu har drabbats hårt av åtstramningar. Lönerna i den offentliga sektorn skulle inte kunna betalas ut. Statens skulder till näringslivet skulle frysa inne.

Banker och pensionskassor som sitter på grekiska statspapper en gång i tiden värda 40 miljarder skulle gå mot en bankkrasch som skulle utplåna en stor del av vad som i dag finns kvar av grekernas besparingar. Däremot innebär en konkurs inte automatiskt att Grekland överger euron. Den möjligheten existerar inte ens i EU-fördraget.

Kommer partierna i Aten överens så väntas finansministrarna i eurozonen mötas, troligen redan i dag, för att förbereda nästa stödpaket. I dag möts även ECB-rådet i Frankfurt. Enligt uppgifter i Wall Street Journal ska Europeiska Centralbanken vara beredd att avstå från en del av sina fordringar på grekiska staten. Det skulle kunna minska de grekiska skulderna med cirka 11 miljarder euro.

Ytterligare en pusselbit som måste falla på plats är en uppgörelse med de privata långivarna om en skuldnedskrivning på 100 miljarder euro, hälften av vad banker, fonder och försäkringsbolag har lånat till den grekiska staten.

Den 20 mars förfaller lån på 14,4 miljarder euro till betalning. Utan ett nytt stödpaket och utan nästa delbetalning från det första krispaketet från maj 2010 har Grekland inte en chans att betala tillbaka lånet. Senast då är konkursen ett faktum.

Politikerna i Aten vet att snaran obönhörligen dras åt. Men ingen vill vara ansvarig för nedskärningar när Grekland nu går mot nyval. Färska opinionssiffror som publicerades i går visar att socialistpartiet Pasok under förre premiärministern Giorgios Papandreou har rasat till bara 8 procent från 44 procent i valet i oktober 2009. Det är kvittot för två år av svångremspolitik som framför allt drabbat Pasoks kärnväljare.

Borgerliga Nea Dimokratia är i mätningen största parti med 33 procent av rösterna. Partiledaren Antonis Samaras är en skarp kritiker av åtstramningarna. Han anser att de stryper tillväxten och tvingar in Grekland i en negativ spiral.