apropå | Dollarn
Dollarns fall är naturligt med tanke på USA:s gigantiska handelsunderskott. Detta underskott har å andra sidan bidragit till global tillväxt.
Den amerikanska dollarn faller mot euro, yen och nordiska kronor. Med i nedgången följer däremot inte Kinas valuta renminbi som är knuten till dollarn.
Det senare är onaturligt med tanke på Kinas växande ekonomiska betydelse. Då frikopplas landets utveckling från den egna valutan. Kina hade förra året ett handelsöverskott mot USA på 124 miljarder dollar.
Med dollarfallet förblir Kinas konkurrenskraft oförändrad mot USA medan den ökar mot konkurrenter i Asien och Europa. Det är ingen hållbar situation när Kina blir ekonomisk världsmakt.
Dollarfallet i sig borde snarast ha kommit tidigare enligt gängse ekonomisk teori. Handelsunderskott justeras genom valutaför-ändringar som gör import dyrare och export mer konkurrenskraftig.
Teori blir inte alltid verklighet och i USA:s fall har avvikelserna blivit stora. USA är en global reservvaluta som till
exempel nyrika ryssar tycker är säkrare än egna rubel. För dem avskräcker inte dollarns svängningar.
Länder som Japan har tidigare gjort jättelika stödköp av dollar för att förhindra att den blev för svag vilket kunde drabba Japans export. Under sex månader kring förra årsskiftet stödköpte Japan för motsvarande 250 miljarder dollar.
Faller dollarn under hundra yen kan stödköp återupptas, tror bedömare. Japans valuta är nu starkare mot dollarn än på drygt fyra år.
Japan är inte ensamt om sin oro för exporten. Samma gäller i Europa och för länder som Sverige. Bara under tredje kvartalet hade Sverige ett överskott i utrikes betalningar med 54 miljarder kronor. En viktig orsak är vårt mycket stora handelöverskott med USA, Sveriges numera största exportmarknad.
För flera sektorer som personbilar och läkemedel har USA-marknaden en nyckelroll för produktion i Sverige. Bilar är betydligt mer priskänsligare än läkemedel.
Det råder priskrig i USA på personbilar. Möjligheten är öka priset för att kompensera
för dollarfallet är liten.
Genom sina handelsunderskott har USA varit något liknande en keynesiansk motor i världs-ekonomin, den har genererat efterfrågan internationellt.
Börjar motorn hacka kan det drabba ekonomier som Sveriges, ekonomier som har problem med arbetslöshet även i goda tider.
Det teoretiskt riktiga dollarfallet behöver därför inte bli välkommet i praktiken.
