Endast ett fåtal fondbolag har tvingats stänga genom åren. Det senaste var Kullberg & Spiik som förlorade sitt tillstånd för drygt två år sedan.

Tvärtom konstaterar Finansinspektionen, FI, i sin senaste rapport om konsumentskyddet på finansmarknaden att fondbolagens information som regel är tillförlitlig, avgifterna korrekta och det absoluta flertalet av förvaltarna agerar i linje med det uppdrag de har av kunderna. FI tycker också att fondbolagen har hanterat det senaste årets turbulens på marknaden väl.

Men det kraftigt ökade utbudet av sparformer och nya produkter från ett växande antal bolag har däremot ökat risken att göra mindre lyckade val – och att utsättas för investeringsbedrägerier.

Ett företag som erbjuder finansiella tjänster till allmänheten måste ha myndighetens tillstånd. På FI:s webbsida finns uppgifter om alla bolag som har fått klartecken.

Svensk fondlagstiftning bygger huvudsakligen på EU:s så kallade UCITS-direktiv. Dessa har införts i den svenska lagen om investeringsfonder som också innehåller en mängd nationella regler för svenska fonder och fondbolag. Investeringsfond är ett samlingsbegrepp för alla fonder som marknadsförs i Sverige. De kan i sin tur delas upp i värdepappersfonder och specialfonder.

Värdepappersfonder utgörs av bland annat aktie-, bland- och räntefonder som ingår i PPM och omfattas av EU:s regler. Specialfonder har däremot fått FI:s godkännande att på något sätt avvika från främst de placeringsbegränsningar som lagen om investeringsfonder och UCITS-direktiven anger, exempelvis hedgefonder.

– Det blir allt vanligare att utländska fondbolag erbjuder sina fonder till svenska sparare, säger Fredrik Westin, enhetschef på FI.

– Om en utländsk produkt benämns fond men inte finns upptagen på FI:s hemsida bör en sparare vara medveten om att det kan innebära att fonden inte omfattas av ett regelverk till skydd för spararna som motsvarar det svenska.

Det ställs tydliga krav på vilka tillgångar bolag som driver fondverksamhet får investera i. Från slutet av juli får fonder som tidigare använt derivatinstrument för att effektivisera förvaltningen också möjlighet att, efter ansökan till FI, göra det för att öka avkastningen. Avgifter och avkastning nämns av FI som två viktiga faktorer som kunderna använder för att utvärdera fonderna. När det gäller avgifterna pekar FI på att det har funnits problem för kunderna när det gällt vissa prestationsbaserade avgifter. Inte minst när det gäller att i förväg bedöma vilken avgift de kommer att få betala.

En annan svårighet gäller värdering av innehav. Svårigheten för utomstående att i vissa fall bedöma objektiviteten i den värdering företagen gör av fondernas innehav skapar enligt FI risk för att mindre nogräknade fondbolag skulle kunna utnyttja situationen till att manipulera värderingen till sin egen fördel. Högre avgiftsintäkter, bättre historik för att marknadsföra fonden och värdeöverföring från spararna till andra intressenter är exempel på drivkrafter.

Flera av de sanktioner som meddelats fondbolag har gällt just detta. I juli fick FI nya möjligheter att ingripa mot bolag som bryter mot lagar och föreskrifter på fondområdet. Bland annat med straffavgifter på max 50 miljoner kronor.