Telebolagen sura över nätets gratistjänster

Pressen på telebolagen ökar snabbt. Den växande datatrafiken kräver väldiga investeringar samtidigt som Facebook, Google, Apple och andra it-företag tar över allt mer. Nu kommer krav på att it-företagen måste vara med och bidra. Eller så får konsumenterna börja betala vad de förbrukar.

Det brukar lite skämtsamt kallas KPN-chocken. En trendförändring som fått telebolag i västvärlden att hicka till.

Skämt eller inte, KPN är Nederländernas variant av Telia Sonera och där har man haft ganska lätt att hålla sig för skratt det senaste året. Vinsten föll kraftigt mot slutet av 2011 och även i år ser det dystert ut. Orsaken är bland annat att företagets intäkter från sms-trafiken faller snabbt. I stället för att skicka sms via KPN väljer kunderna tjänster som Whatsapp, Viber eller någon annan lösning som gör att de kan skicka meddelanden fritt till varandra.

KPN är långt ifrån ensamt om att märka av den här trenden. Enligt analysföretaget Ovum tappade världens telebolag nästan 100 miljarder kronor i intäkter när sms-trafiken gick ned förra året. Det motsvarar nästan en tiondel av de samlade sms-intäkterna.

I Sverige är effekten inte lika tydlig eftersom många kunder har abonnemang med fri sms-trafik. Men enligt Post- och telestyrelsens senaste rapport har den tidigare kraftiga sms-uppgången planat ut och nu också minskat marginellt.

För telebolagen är det en oroande trend. De har länge levt bra på sms och mobilsamtal men de senaste tre-fyra åren har många kunder skaffat sig dataabonnemang som gör att de kan vara ständigt uppkopplade till internet med sina smarta mobiler. Därmed kan de också använda andra meddelandetjänster.

Det här är ett av flera exempel på hur telebolagen pressas av den nya tekniken. De får också se hur it-företag som Facebook, Google och Apple genom sina tjänster får direktkontakt med alla mobil- och bredbandskunder som telebolagen tidigare på egen hand hade kontroll över.

För många användare är det dessutom betydligt viktigare vad it-företagen har för tjänster än vad telebolagen lockar med. Telebolagen håller helt enkelt på att förlora sin centrala position och det sker samtidigt som de har enorma kostnader för att bygga ut de mobila och fasta bredbandsnäten.

Därför jäser det nu på många håll bland telebolagen och det höjs röster för att it-företagen ska vara med och betala för näten. John Strand, på Strand consult med 170 mobiloperatörer världen över som kunder, påpekar att det annars finns en stor risk för att telebolagen drar ned på sina investeringar i näten. Det får i så fall konsekvenser för hela samhället eftersom bredbandet är en så viktig infrastruktur.

– Det är redan uppenbart att en mängd operatörer underinvesterar och näten blir dåliga. Problemet är störst i Europa där vi också ser hur priserna faller till följd av den hårda konkurrensen, säger John Strand.

Han jämför också hur det är med annan viktig infrastruktur som järnväg och elnät. Det är fritt fram för företag att använda infrastrukturen, men de måste också betala för sig.

Nu är bilden långt ifrån entydig. Bengt Nordström, chef för konsultföretaget Northstream, som också har många av världens telebolag som sina kunder, håller med om att operatörernas investeringsplaner påverkas av it-företagens alla nya tjänster. Men de har delvis sig själva att skylla.

Sms är en tjänst med 20 år på nacken och den har egentligen inte utvecklats alls av telebolagen. Då är det inte så konstigt om andra företag kan komma in och göra förbättringar.

– Operatörerna har haft ett dramatiskt tapp i tal- och meddelandeintäkter. Det kom snabbt under andra halvan 2011 och är en följd av att datatrafiken i mobilnäten nu fungerar riktigt bra, säger Bengt Nordström.

Däremot tror han inte att telebolagen ska kräva betalt av Google, Facebook med flera. Orsaken är framför allt att de inte har tillräckligt med pengar att ta.

Google är visserligen överlägset störst på sökningar på nätet och tjänar stora pengar på nätannonsering. Men det är ändå småpotatis jämfört med vad telebolagen drar in. Sökföretagets samlade försäljning motsvarar bara 2 procent av telebolagens och även om de lyckades få en stor del av Googles intäkter skulle det inte räcka till speciellt mycket nya nät.

– Det stora problemet är att telebolagen inte lärt sig ta betalt för datatrafiken. Titta på elföretagen, de lever bra på sina nät men så håller de heller inte på med konstigheter som att man skulle få hur mycket el som helst i månaden till ett fast pris.

– Alla kunder vet att el kostar pengar och att man måste använda den effektivt. Det är likadant med datatrafiken. Men det är svårt att få till rimliga priser när en del operatörer bestämt sig för att ge bort stora datamängder, säger Bengt Nordström.

  • Kopiera sidans adress

Sök- och annonsföretaget Google är ett av de bolag som kritiseras för att dra nytta av telebolagens nät utan att bidra till de investeringar som krävs. Men det är en bild som Google, föga förvånande, inte håller med om.
Det finns en uppfattning om att det bara är telebolagens infrastruktur som är internet. Så är det inte. Våra (och de övriga it-företagens) tjänster är också en väsentlig del av internet. Dessutom bygger vi själva upp en enorm infrastruktur med datacentrum och all transmissionskapacitet (överföring av data) som vi hyr in.
Det säger David Mothander, ansvarig för policyfrågor på Google i Norden.
Google står också inför massiva investeringar i våra egna tjänster och produkter. Att utveckla en sökmotor och en videotjänst kräver enorma satsningar så vi står definitivt för vår del av kakan, säger David Mothander.
Men framför allt vill man på Google flytta fokus från att bara se på infrastrukturen bakom internet. Det är minst lika viktigt att se på vilka tjänster som utvecklas och hur exempelvis svenska företag kan använda internet för att få fart på sin egen försäljning.
Han manar också politikerna att se till att hålla internet öppet. För Google är det något av en skräckvision att telebolagen skulle börja prioritera mellan olika nättjänster så att till exempel Googles kapacitetskrävande videotjänst Youtube prioriteras ned i näten när telebolagen vill lyfta fram sin egen videodistribution.
Det viktiga är att konsumenterna får välja och avgöra vad det är de vill ha på internet. Det är inte ett val som telebolagen ska göra, säger David Mothander.

Telenor har investerat 1-2 miljarder kronor om året i sina svenska nät och håller nu på att bygga ut 4G-nätet samtidigt som det äldre 3G-nätet får mer kapacitet. Investeringarna den närmaste tiden påverkas inte av om it-företagen är med och bidrar eller inte och Telenor har inga planer på att ta betalt av dem. På längre sikt håller Telenor öppet för att hela affärsmodellen förändras.

Tjänster som kan användas för olika typer av meddelanden och/eller samtal som telebolagen inte får något betalt för. För en del abonnemang har telebolagen stoppat tjänster som Skype:
Facebook, Apples Imessage, Rebtel, Viber, Freephoo, Blackberrys meddelandetjänst, Whatsapp, Skype, mobil e-post, Microsofts Messenger och så vidare.

48
miljarder kronor har de svenska telebolagen investerat i att bygga nya 3G-nät.

Visa mer fakta

Börsen

börsgraf

OMX Sthlm, kl 17.30
-0,23% 436,11 SEK

1 mån:
-3,08%
Årsskiftet:
2,94%
Följ händelseutvecklingen med SvD digital – Just nu 5 veckor för 50 kr!
Visa kommentarer

Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna.
Alla kommentarer modereras efter publiceringen av SvD eller av oss anlitad personal. Du kan skriva max tre kommentarer per artikel. Läs reglerna i sin helhet Vänliga hälsningar, Maria Rimpi, chef SvD Näringsliv

Toppnyheter Näringsliv

Gör nliv.se till din startsida
Perspektiv | Tomas Lundin

Hårt stresstest av EU:s 130 största banker

”När bankerna stresstestades 2011 var det ett skämt.”

De sparar el med hjälp av datorspel

Minskade elförbrukning och sparade pengar.

Bostadsköparna:
Vi har ingen koll

Undersökning

Sätter sin tillit till banken.

PTS mörkade PM
om datalagring

Digitalt

Ville inte att det skulle bli offentligt.

Bertil Hult. SvD Möter Bertil Hult

”Det var inget svårt
beslut att lämna Sverige”

Men efter 40 år har han ännu hjärtefrågor i det gamla landet.

Lyxig direktörsvagn som fått rätt motor

biltest

Men är Bentleyn tillräckligt diskret?

Lars-Åke Liljeqvist, direktionschaufför på SAF och Svenskt Näringsliv i 38 år, uppskattar kvalitetskänslan i materialvalen. Webb-tv

Proffset: ”Det är en fantastisk bil”

tv

Näringslivsveteran hjälper SvD att provköra Bentleyn.

Actionbilarna från
80-talet prisrusar

"De som hade planscherna har nu pengarna."

”Vilka bilar tycker du att vi ska testa?”

Krönika

Relevant – men också något extra.

Guide: Så gör du för att ta ut pensionen

Hit måste du vända dig för att få pengarna.

Saab-överklagande
avfärdas av domstol

Fordon

Nu kan turerna med Spyker vara över.

Finansminister Magdalena Andersson (S) och tidigare finansministern Anders Borg (M). bnp-prognoser

Ekonomisk hyllning
till förra regeringen

SHB-ekonomen: ”De lämnade över en fantastisk jobbmaskin.”

Aristokrat utmanar
efter smutsig debatt

Porträtt

Presidentvalet i Brasilien en rysare.

LO vill skrota överskottsmål

Facket

Föreslår införande av ett balans- eller underskottsmål.

Här bygger de upp
världen i ”Avatar”

Lista

Världens häftigaste nya nöjesparker.

Utrustningsdetalj
i VW lockar biltjuvar

If: ”Varje stöld kostar oss upp till 50 000”.

Nyhetsrummens ”sista lejonkung”

porträtt

Watergate blev Bradlees höjdpunkt.

Eniros vd: ”Jag ser
inga röda flaggor”

Krisbolag

Stefan Kercza är inte orolig.

Så ska han säkra
Ericssons framtid

Intervju

Hans Vestberg om det nya spåret.

Svenskt under ytan
– dykbåtar på export

U-farkoster

”Vi säljer inte till Ryssland.”

Anders Magnerfelt, fd attackdykare i försvarsmakten, nu testansvarig och Carl Runemar, affärschef. Bildspel

Bildspel: Så ser farkosterna ut

Här kan du se SvD Näringslivs bilder på dykbåtarna.

de 34 miljarderna

”Det kunde lika gärna ha stått tusen miljarder”

Fonden är egentligen bara ett konto – med obegränsad kredit.

Därför vände LKAB
till miljardförlust

Gruvor

Samhällsomvandlingen kostar på.

Kronprinsessan tar över fondimperium

porträtt

Är sjunde rikaste kvinnan i världen.

svd avslöjar

Granskningen anklagar Vinnova för miljonslöseri

Satsningarna har inte effekt på sysselsättning eller tillväxt.

Grabau försvarar Kinneviks noteringar

zalando och rocket

”Kursfall är inte ovanligt”.

Procter & Gamble knoppar av Duracell

Framstår som bästa alternativet i dagsläget.

Tumnagel till Volvo ab Webb-tv

Svarar på stenhårda kravet från ägarna

Persson: "Enorm vilja att det här ska bli bra".

Gotlandsbåten prövas av ARN

Sålde totalt 40 000 biljetter – men tvingades ställa in samtliga turer.

Ericssons rörelsevinst blev sämre än väntat

kvartal

Lägre försäljning i Nordamerika.

SvD Börsforum

Låna 10 miljoner kronor i timmen?

makro

"Är som gjort för att skapa förvirring."

Rysk bank vill pröva sanktioner

EU-sanktioner mot Sberbank, störst i Ryssland, infördes i somras.

Avanza börjar erbjuda handel från 1 krona

Aktier

Ska befästa bankens prisledarposition.

Tror att snus kommer fortsätta växa i USA

Bättre vinst än väntat i Q3 för Swedish Match.

Vinnarna på börsen efter rapporterna

Så går det för Volvo, Eniro och Ericsson.

Bra fart i brittisk ekonomi

Fortsatt bra tillväxttakt – BNP steg med 3,1 procent.

Var satsas 2 miljarder på ökad bemanning?

Quiz

Testa vad minns du från gångna veckan.

Minecraft-staden
tog två år att bygga

Digitalt

Här kan du gå på rundtur i Titan City.

Intäkterna har rasat
för krisbolaget Eniro

Dementerar uppgift att styrelsen ska lämna.

bostad
Bostadsrätter på Lilla Essingen i Stockholm.

Här har priset på borätter stigit mest

Skiljer 47 700 kronor per kvadratmeter.

FOTO: Tomas Oneborg

Tema: Tjänstebil
”Alla måste älska elbilen”, säger lantbrukaren Arthur Buhrenstjerna och syftar på att varje gång dieselpickupen står parkerad sparas pengar. ”Både vi själva och våra anställda trivs mycket bra med vår Nissan Leaf, och man lär sig snabbt att köra så snålt som möjligt”, säger han om bilen som han och hustrun Catherine Buhrenstjerna köpte för ett år sedan.

”Vi sparar cirka 3500 i månaden”

FOTO: Karin Grip

2 MINUTER
SvD Näringslivs Andreas Cervenka och Katarina Hugo i "2 minuter".

Se alla avsnitt av SvD Näringslivs nya webbserie

FOTO: SvD.

Webb-tv

Börsen

Index

OMX-S, 17.30-0,2 %436,11
Nasdaq, 23.40+0,7 %4 483,72
DAX, 17.35-0,7 %8 987,80
FTSE, 17.35-0,5 %6 388,73
Nikkei, 08.20+1,0 %15 291,64
Visa fler index

Valutor

Euro, 00.02+0,1 %9,19 SEK
USD, 00.01-0,1 %7,25 SEK
Visa fler valutor

Råvaror

Olja brent, 22.59-0,7 %86,19
Guld, 08.00+0,0 %1 230,90
Visa fler råvaror

Räntor

3 mån, 15.58-0,0 %0,09 %
5 år, 16.10+0,1 %0,36 %
Visa fler räntor
Ny sajt

SvD Näringsliv ger dig en bättre privatekonomi.

SvD Börsforum

Testa Sveriges modernaste ekonomiforum

Räntekartan

50 000 har sagt sin ränta – klicka här!

Bloggar
SvD Näringslivs profiler Patricia Hedelius och Jonas Fröberg.

Läs våra prisbelönta journalisters bloggar.

FOTO: SvD/Montage.

Gör nliv.se till din startsida

SvD Näringsliv på Facebook