Miljöminister Andreas Carlgren känner till problematiken. Och han är mycket kritisk till en del kommuners sätt att hantera frågorna om vindkraftstillstånd.
– Det är inte acceptabelt när en fullmäktigeförsamling på lösa boliner bara säger nej därför att man vill hamna i ett läge där man kan pressa fram pengar. Det är inte det som lagstiftningen syftar till, då undergräver man trovärdigheten för det lokala beslutsfattandet, säger han.
Enligt Andreas Carlgren kan det bli aktuellt med att behöva ändra lagstiftningen, för att komma till rätta med kommuner som kräver pengar för ett ja till vindkraft eller som säger nej utan att ha någon saklig grund för det.
– Skulle det fortsätta tycker jag att man behöver se över reglerna i lagstiftningen, att man inte på lösa boliner kan sätta käppar i hjulen.
Gunnar Fredriksson, vice vd på branschorganisationen Svensk Vindenergi, bekräftar att det förekommer att kommuner har en prislapp på en positiv behandling av företagens ansökningar.
Han menar att kommunernas förfarande är korruption och att detta inte borde få förekomma i en rättsstat som Sverige.
Svensk Vindenergi har nu kopplat in juridisk expertis för att vidta rättsliga åtgärder mot kommunerna.
Advokatbyrån Fröberg & Lundholm konstaterar i en rättsutredning att ”ersättnings- anspråk i princip inte kan vara förenliga med svensk rätt”. För- farandet är stick i stäv med en rad författningar. Bland annat är det inte tillåtet enligt grundlagen att kunna köpa ett tillstyrkande, eftersom det strider mot objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 § rege-ringsformen.
Dessutom kan det vara fråga om sådan ”otillbörlig belöning för tjänsteutövning” som beskrivs i lagen om mutbrott i 20 kap. 2 § brottsbalken. Dock kan en kommun som sådan inte göra sig skyldig till mutbrott, utan talan måste riktas mot den tjänste-man som begär ersättningen.
Om ett företag går med på att betala pengar för att kommunen ska bifalla ansökan om att få bygga vindkraft gör det sig skyldig till bestickningsbrott enligt 17 kap. 7 § brottsbalken.
För att en kommun ska ha rätt att ta ut en så kallad offentligrättslig avgift, exempelvis en bygglovsavgift, måste den ha stöd i lag eller annan författning. Kommunen kan inte på eget bevåg besluta att det ska utgå en avgift för handläggning av exempelvis vindkraftsansökningar. Det skulle strida mot 8 kap. regeringsformen.
Enligt Gunnar Fredriksson är det till stora delar ett dolt problem att kommuner kräver pengar från vindkraftsexploatörerna. Företagen är beroende av kommunernas goda vilja och håller därför tyst och betalar.
