På en presskonferens klockan 11.15 under måndagen i Rosenbad lägger regeringens enmansutredare fram sin utredning om höghastighetsbanor, det vill säga banor för persontåg som gör över 320 kilometer i timmen. Med dessa banor skulle en resa Göteborg–Stockholm ta två timmar (inget stopp) eller 2.15 (två stopp) jämfört med dagens snabbaste med SJ på 2.45.

Bara lite har läckt ut från utredningen men det vore en sensation om det inte blir tummen upp för Götalandsbanan (Göteborg–Jönköping–Linköping via Ostlänken till Stockholm) och kanske något senare Europa- banan (Jönköping och ner till kontinenten).


Förmodligen byggs Götalands-banan först och Banverket är redan igång med förstudier. Däremot är inte den exakta dragningen bestämd. Banverket gör idag bedömningen att banan skulle kunna stå klar 2025 alternativt 2030 men optimisterna talar om 2020. Då skulle det krävas en proposition redan till våren. Totalt blir banan cirka 47 mil, ungefär som Västra stambanan idag.

Gunnar Malm kommer också att presentera hur dessa enorma infrastruktursatsningar ska finansieras. Det kan handla om investeringar på 100–150 miljarder kronor, de största någonsin i Sverige. Det är egentligen bara bygget av Göta Kanal som är jämförbart.

Banorna får troligen någon form av blandfinansiering. Det handlar om statliga pengar, EU-pengar, banavgifter och eventuellt också direkt privat finansiering. Kommunernas bidrag blir att bygga resecentrum.


Med höghastighetsbanor tänker de flesta på snabba persontransporter. Men Gunnar Malm ska också visa att banorna får betydelse för godstrafiken. I framtiden kan denna tillsammans med långsammare persontrafik trafikera de idag utanför storstäderna överbelastade stambanorna medan höghastighetstågen kan susa fram på egen bana.