Att tekniken kopieras om Volvo blir kinesiskt är ett av de största orosmolnen för svenska leverantörer till fordonsindustrin. Och det är inte säkert att oron är obefogad.

När AB Volvo 2003 kom överens med den kinesiska lastbilstillverkaren China National Heavy Truck Corporation, CNHTC, om att börja tillverka tunga lastbilar i en ny fabrik i Jinan, 50 mil söder om Peking, var det klang och jubel i Göteborg. Koncernchefen Leif Johansson lovade en snabb tillväxt på den nya marknaden, som han kallade Volvos tredje ben och där Europa och USA var de båda andra.

2004 stod fabriken färdig och året efter, 2005 sålde Volvo 17600 bilar i Kina. Ett år senare slutade Volvo rapportera om utvecklingen på Kinamarknaden. Skälet var att försäljningen bokstavligen över en natt helt upphört och att produktionen stoppats. Volvos partner, CNHTC, hade däremot framgång med sin nya lastbil, HoWo, en bil byggd efter Volvos ritningar och med hjälp av verktyg som övertagits av Volvo. HoWo, markndsfördes till och med som ”en bil utvecklad och designad av Volvo”.

Bakom debaclet låg dels interna motsättningar inom Volvo och dels den lag som regeringen i Kina som förbjöd tunga lastbilar att köra på allmänna vägar. Den lagen, som i ett slag stängde den kinesiska marknaden för alla utländska lastbilstillverkare.

Hur mycket det kinesiska lastbilsäventyret kostat AB Volvo har inte officiellt redovisats, men fordonsanalytiker SvD Näringsliv talat med uppskattar den totala kostnaden till flera hundratals miljoner kronor men tillägger att det också har gett Volvo viktiga erfarenheter.

Åsa Käfling, ekonomie doktor och forskare på Institutionen för Ekonomi och Industriell utveckling vid Linköpings Universitet, gjorde sin doktorsavhandling med AB Volvos kinesiska projekt som fallstudie. Åsa Käfling, som är sinolog, talar kinesiska och har bott och arbetat i Kina i flera år menar att man ur AB Volvos lastbilshaveri kan hämta lärdomar för bedömningen utvecklingen av Geelys köp av Volvo PV.

–Den viktigaste lärdomen är att man alltid ska ha klart för sig att Kina är ett genompolitiserat samhälle. Alla förutsättningar man arbetat med för att göra prognoser och planer kan förändras blixtsnabbt och utan förvarning. Det innebär också att ingångna avtal plötsligt kan bli ogiltiga, säger Åsa Käfling.

Hon bekräftar att det kan bli svårt att garantera att det inte blir någon dränering på kunskaper från Göteborg till Kina, samtidigt som hon betonar att Geelys syfte med köpet antagligen i första hand är att köpa ett internationellt gångbart varumärke.

–I andra hand vill man förstås få tillgång till tekniken. Men jag tror inte att man har några planer på att flytta tillverkning eller utvecklingen till Kina, åtminstone inte på kort sikt. Man ska komma ihåg att Geely, trots at det är ett privat företag, har etablissemanget bakom sig. Det måste man ha för at få genomföra affären, säger Åsa Käfling.