Mäklarfönster med hus och lägenheter till försäljning.
Foto: PONTUS LUNDAHL/SCANPIX
Problemet är till stor del strukturellt, enligt Cecilia Hermansson, chefekonom på Swedbank. En viktig förklaring är att det byggs för lite.
– Vi behöver öka utbudet. Men också en bättre infrastruktur, så att man kan bo längre från storstäderna och ändå jobba där, säger hon.
Cecilia Hermansson är som många bedömare oroad av utvecklingen på bostadsmarknaden och tror att det måste till mer åtgärder för att bromsa trycket uppåt på priserna från de låga räntorna och den allt högre nivån på skuldsättningen bland köparna.
– Men det är snarare ett problem om två år eller så. Skulle vi då få en extern chock har vi en sårbarhet som vi byggt upp under goda år, med låga räntor, säger hon.
På kortare sikt skyddas bostadsmarknaden av den goda tillväxten, relativt låga räntor och de stimulanser som genereras av de stabila statsfinanserna, som gynnsamma skatteavdrag, enligt Hermansson.
– För att man ska få större priskorrigeringar nedåt tror jag också man måste få en sämre konjunktur. Och just nu ser ju konjunkturen ut att återhämta sig, från det kraftiga fall vi haft, säger hon.
– För att få större prisfall på bostadsmarknaden behöver vi större arbetslöshet och någon form av chock för ekonomin.
Cecilia Hermansson räknar med att Riksbankens räntehöjningar och höstens nya bolånetak kommer att dämpa risken för en svensk bostadsbubbla. Men det kan behövas mer, tror hon och pekar bland annat på den stimulans bostadssektorn får via det skatteavdrag på 30 procent bolånetagare får på sina räntekostnader.
– Det gör att man lånar mycket. Detta leder också till högre bostadspriser. Genom stimulansen ökar efterfrågan och priserna, säger hon.
En sänkning av ränteavdragen kan vara önskvärd, enligt Hermansson.
– Men det kan inte göras över en natt. Hushållen måste få tid på sig att anpassa sig och planera.
Hushållens ekonomiska marginaler för husköpet föll något under tredje kvartalet. Swedbanks boindex föll från 148,2 andra kvartalet till 145,2. Det innebär att hushållen i snitt har 45 procent högre inkomster än vad som behövs för husköpet.
Det lägre indexet förklaras av ett högre ränteläge.
Ett högre index innebär bättre marginaler.



