Swedbank.
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Det var lite skakigt på världens kapitalmarknader från hösten 2007 och till vintern 2008. I Sverige hade Riksbanken gjort flera höjningar av räntan för att kyla av den svenska ekonomin. Men trots högre räntekostnader köptes det bostäder som aldrig förr. För ett par i Stockholm som precis köpt sin drömbostad höll dock bolånet hos Swedbank på att kosta dem flera tiotusentals kronor extra.
Räntan för att låna de nära 2 miljoner kronorna som skulle finansiera drömköpet skulle uppgå till Riksbankens reporänta plus 0,6 procent enligt låneavtalet. Men redan tio dagar efter att Stockholmsparets låneavtal var undertecknat krävde Swedbank ytterligare 0,15 procent i ränta för lånet. Ett par månader senare ville banken ha ytterligare en kvarts procent till av paret, trots att reporäntan inte hade ändras i motsvarande takt. Swedbank publicerade visserligen höjningarna i dagspress men på de avier som paret får hem i brevlådan framgår det inte på ett tydligt sätt. Det dröjer därmed många månader innan paret upptäcker att deras räntekostnader för huslånet är långt ifrån ursprungsavtalet.
Vi anser inte att den här klausulen är felaktig.
Thomas Backteman, kommunikationsdirektör på Swedbank.
I början på 2010 tar paret kontakt med Swedbank för att få en förklaring. Banken svarade att till låneavtalet bifogats en villkorsbilaga med en standardtext. Villkoret säger att om räntesatsen under särskilda förutsättningar som inte kunde förutses när lånet tecknades kan ändras utan förändringar i reporäntan.
Men frågan är om stigande upplåningskostnader som banken motiverar sina prishöjningar med kan ses som särskilda förutsättningar som inte kunde förutses. Swedbanks jurist har nämligen gjort klart att han ”utgår ifrån att Stockholmsparet väl känner till de mycket kraftiga störningar som inträffade på kapitalmarknaderna under hösten 2007 och som därefter fortsatte samt accelererade under hösten 2008”. Swedbank var alltså själva väl medvetna om den riskfyllda upplåningssituationen när låneavtalet tecknades. Det går därför att argumentera för att banken redan skulle ha kompenserat sig för ökade upplåningskostnader. Efter drygt ett års tvist går banken med på parets krav. Men när kompensationen för den för höga räntekostnaden ska betalas ut kräver Swedbank att paret måste hålla tyst om överenskommelsen genom att skriva på ett sekretessavtal. Stockholmsparet vägrar och får slutligen igenom samtliga krav.
30
tusen kronor extra hade paret fått betala för sitt lån om de inte bestridit ärendet.
–I den mån vi kommer till en överenskommelse med kunder har vi gjort det för att värna den enskilda kundrelationen. Inte för att vår tolkning av lånevillkoren är felaktig, säger Peter Borsos, kommunikationschef för Swedbanks Sverigedel.
Flera bolånekunder som varit missnöjda med att deras ränta höjts mer än med takten i reporäntan har tagit sina ärenden vidare till Allmänna reklamationsnämnden, ARN, men med olika resultat. En familj som lånat 1,9 miljoner kronor av Swedbank för ett köp av en bostadsrätt på Folkungagatan i Stockholm fick inte rätt mot banken, inte heller en bostadsköpare i Sollentuna. Men Swedbank fick i sin tur vika sig i en tvist mot ett par på Ingarö som lånade 2,2 miljoner kronor till ett husköp eftersom banken via mejl inte påpekat att kunderna missuppfattat avtalet. Men SvD har inte hittat något fall som ARN avgjort där bolånekunder, liksom Stockholmsparet i texten, faktiskt ifrågasatt om bankens ökade upplåningskostnader går att tolka som ’särskilda förutsättningar’. Men Swedbank uppfattar ändå att ARN ger banken stöd.
–Vi anser inte att den här klausulen är felaktig. Vår uppfattning är att ARN också ger oss rätt i vår tolkning, säger Borsos.
Att banken vill att kunder ska skriva på sekretessavtal i samband med uppgörelser ska inte ses som ett försök att tysta ned händelser och hindra andra kunder från att komma med liknande krav, säger han.
–Vi liksom andra bolag i branschen har som standard att teckna sekretessavtal i samband med överenskommelser. Men det är inget krav från vår sida.
På olika nätplatser som till exempel Comboloan.se finns mängder av missnöjda bolånekunder, inte bara till Swedbank utan även till de andra storbankerna som SEB och Handelsbanken, som upplevt en liknande situation som Stockholmsparet. I många fall verkar klagomål direkt till bankerna ge någon form av resultat i form av bättre lånevillkor, men inte alltid.
