Sverige växer så det knakar

Den svenska exporten ökade med 12 procent under årets tre första kvartal jämfört med motsvarande period förra året. I fredags kom oktobersiffran från SCB som visar på ett handelsöverskott med 5,6 miljarder kronor.

Återhämtningen i exporten är en viktig förklaring till dagens starka BNP-siffra.

Svenska tillverkningsföretag – inte minst de som är ­inriktade på export – tillverkar och säljer i stor utsträckning varor som används som ­insatsvaror i andra produkter och investeringsvaror.

Det betyder att de ofta ligger tidigt i varje konjunkturcykel. När konjunkturen störtdyker kastas alla investeringsplaner i papperskorgen.

Det var vad som hände hösten 2008 och under inledningen på 2009. Svensk industri fick uppleva ett efterfrågefall som var unikt för fredstid.

Det bidrog till att BNP (bruttonationalprodukten, allt som produceras i ett land under ett år) störtdök. BNP föll 5,1 procent, det största fallet sedan andra världskriget.

Men när den akuta delen av finanskrisen var över och återhämtningen började i världsekonomin så var svenska exportföretag redo. Deras varor passar som sagt tidigt i en konjunkturcykel.

Varsel drogs tillbaka, tillverkningsföretag började återanställa.

Den svaga svenska kronan har också hjälpt till.

Sverige gick in i krisen med riktigt starka offentliga finanser.

Vi klarade det som euroländerna inte klarade. Sverige sparade genom att ha överskott i statsbudgeten och betala av på statsskulden.

I Euroland hade många länder underskott fastän tiderna var goda. Det betydde att de inte hade några marginaler när det vände. Sverige hade marginaler. De två helåren före krisen var budgetöverskottet 103 miljarder kronor respektive 135 miljarder. När krisen skulle betalas vände det till ett underskott på 176 miljarder kronor.

Det var förra året. För två veckor sedan presenterade Riksgälden prognoser som visar att underskottet i år endast blir 5 miljarder kronor. Sedan växer överskotten igen.

Sverige har alltså inte behövt underminera sin statsfinansiella ställning för att klara av kris och lågkonjunktur.

Starka offentliga finanser bidrar till att regeringen kan fortsätta stimulera ekonomin vilket ökar efterfrågan och höjer BNP.

Svenska hushåll har blivit mindre optimistiska de senaste månaderna. Men de ligger fortfarande över det historiska snittet när Konjunkturinstitutet presen­terar sin månatliga baro­meter.

Hushållens humör åkte, liksom konjunkturen, ner rejält 2008/2009 men sedan har det burit uppåt.

En undersökning i 24 länder världen runt, från Ipsos, visar att svenska hushåll hör de till mest optimistiska när de bedömer sitt lands ekonomi.

Hela 77 procent av befolkningen anser att den ekonomiska situationen i landet är bra eller mycket bra.

I botten ser vi, förutom Japan (8 procent) en rad ­europeiska länder.

Frankrike och Spanien på 10 procent, Storbritannien på 12 procent och Italien på 16 procent.

Optimistiska hushåll betyder ökad konsumtion vilket höjer BNP.

Trots en ökad konsumtion sparar svenskarna mycket.

Hushållen klarar att både spara och konsumera.

Långt över 100 000 jobb försvann under finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen. Det var framför allt industrin som fick stryk. Men redan i slutet av förra året vände utvecklingen och sysselsättningen började öka.

SEB:s ekonomer uppskattar att två tredjedelar av den 3-procentiga nedgången sedan 2008 har återtagits.Senaste statistiken från SCB gäller oktober månad och visar att sysselsättningen ökat med 112 000 personer jämfört med ett år bakåt i tiden.

Arbetslösheten har inte sjunkit lika snabbt och det beror på att fler människor kommit ut på arbetsmarknaden och hållit kvar arbetslösheten kring 8 procent. En fortsatt återhämtning betyder ändå att arbetslösheten beräknas krypa nedåt 7 procent om två år. Fler sysselsatta betyder fler som har råd att konsumera och det driver upp den inhemska konsumtionen och därmed BNP. Färre arbetslösa stärker statens finanser.

Hur man än mäter inflationen ligger den under målet 2 procent. Det är en nivå som Riksbanken bestämt är gynnsam för ekonomin. I samband med finanskrisen sänktes styrräntan och övriga räntor följde med till extremt låga nivåer. Det betydde att konsument­prisindex var under noll en stor del av 2009.

Även om ränteförändringar räknas bort är inflationen under 2 procent några år framåt i tiden, enligt prognosmakarna. Låg inflation betyder att det inte är någon brådska för Riksbanken att höja styrräntan.

Det kommer i sin tur att stärka kronan. En starkare krona betyder billigare import, vilket håller ned inflationen ytterligare. Både Riksbanken, genom låga räntor, och regeringen, genom lägre skatter, kan stimulera ekonomin extra när inflationen är låg. Det bidrar till högre BNP. Även låga löneökningar närmaste året håller till­baka inflationen.