Politiskt är Sverige ett försiktigt land. För närvarande styrt av en borgerlig regering men djupt präglat av kollektivistiska värderingar, efter Socialdemokraternas långa maktinnehav.

Inte. Sverige har de senaste ­decennierna hört till världseliten när det handlar om liberaliseringar, avregleringar, privatiseringar och valfrihetsreformer.

Bevisföremål A:

Arbetskraftsinvandringen

Det räcker i dag med ett erbjudande om jobb för att vara välkommen hit. Det svenska regelverket ”är det mest öppna i OECD”, konstaterar organisationen i en rapport från december 2011. Och OECD kan vi lite slarvigt översätta med västvärlden.

Bevisföremål B:

Den svenska friskolan

Det svenska skolsystemet är världens mest liberala. När det gäller alla elevers rätt att välja finns ­något liknande bara i Chile. Unikt är att den svenska staten inte alls bryr sig om vem som äger en skola.

– Det är extremt liberalt. På 20 år gick vi från ett av världens mest reglerade skolsystem till världens mest liberala, säger ­Jonas Vlachos, nationalekonom som forskar om utbildningssystemet.

Bevisföremål C:

Järnvägen

De svenska tågen håller inte ­tidtabellerna, om de nu någonsin har gjort det. Men järnvägen är ett område där Sverige är ledande på avregleringar och konkurrens.

Sugen på att konkurrera ut SJ på sträckan Stockholm–Malmö? Varsågod att försöka.

– Sverige och Storbritannien ligger längst framme. I ett europeiskt perspektiv betraktas vi som ett föregångsland, säger Gunnar Alexandersson, ekonom på Handelshögskolan som gillar avregleringar på räls.

---

1 ”Drömmer du om att starta upp en egen grundskola?”

Det heter inte ”starta upp”, men det var inte den dåliga svenskan som satte fart på nyheten.

Klockan 10.57 måndagen den 16 januari publicerade SvD.se ­artikeln om att tillståndet att starta en grundskola i Malmö var till salu på Blocket. Med utgångspriset en halv miljon kronor.

Svenskarna kunde alltså köpa tillstånd att starta en skola på samma ställe där man köper ­begagnade bilar, soffor och barnvagnar. Det var en oemotståndlig historia som rasslade genom det svenska mediesystemet.

Dagen efter publicerade brittiska The Guardian en artikel med rubriken ”Free-school license advertised on Swedish eBay”.

Britternas intresse beror på att den konservativ-liberala regeringen importerar en variant av det svenska systemet. Minus en mycket central ingrediens: de brittiska friskolorna får inte göra vinst.

Varför? Vi låter vice premiärminister Nick Clegg, partiledare för liberaldemokraterna, förklara:

”Friskolorna får inte bli ett ­reservat för de privilegierade – skumma av de bästa eleverna och lämna resten åt sitt öde, och orsaka problem och stjäla resurser från skolor i närheten”.

I Sverige är det bara Vänsterpartiledaren Jonas Sjöstedt som skulle säga något liknande.

---

2 – Sverige är en förebild, sa Jim M Roberts efter sin föredragning på näringslivets tankesmedja Timbro i slutet av februari. Det syns på flera områden, inte minst det svenska pensionsystemet som ju är inspirerat av Chile.

Under föredraget säger Jim Roberts att den positiva ekonomiska utvecklingen är lite oväntad för Sverige, ”the home of ­democratic socialism”. Alla på Timbro skrattar. Alla är liberaler. Alla får en gratis wrap till lunch.

Roberts jobbar för den konservativa (men ekonomiskt liberala) The Heritage Foundation i Washington som varje år, tillsammans med The Wall Street Journal, sammanställer ett globalt ”Index of Economic Freedom”. Det är ett slags mått på hur långt liberaliseringen har nått i 179 olika länder.

Sverige kommer inte högst upp, det gör Hongkong. Sverige hamnar på 21:a plats i världen och på tionde plats i Europa.

Men på SvD:s uppdrag har The Heritage Foundation jämfört kraften i den svenska liberaliseringsprocessen med övriga länder. Var har utvecklingen gått snabbast och förändringarna ­varit störst?

Sverige får stryk av åtta länder, bland annat Georgien, Azerbajdzjan och Albanien. Men det finns inget land med avancerad ekonomi som har rört sig snabbare än Sverige sedan man började mäta.

– Bland utvecklade ekonomier är det Sverige som har klättrat snabbast i rankningen sedan 1996, konstaterar Anthony Kim som är politisk analytiker på The Heritage.

De svenska (liberala) ekonomerna Magnus Henreksson och Andreas Bergh har i den nyutgivna boken ”Varför går det bra för Sverige?” sammanställt två liknande index.

Det visar att Sverige, tillsammans med Storbritannien, är det land som sedan 1970-talet har ­reformerats snabbast. ”Sverige är ett av de västländer som på ­senare tid har genomgått de största förändringarna i liberaliserande riktning”, skriver författarna.

...

3 Klockan halv sju på luciadagens morgon knackade polisen på hemma hos familjen Danielian i Ånge.

– Det var en chock. Och jag fick inte väcka barnen, det skulle ­polisen göra, säger Susanna ­Danielian.

Susanna och Samuel och de tre sönerna Haik, David och Valerik fördes till Timrå flygplats, där ett specialchartrat flög dem direkt till Armenien. De lyckades hyra ett rum av en taxichaufför, där hela familjen fick bo.

Historien om familjen Danie­lian är gripande, men inte unik. En familj som har rotat sig avvisas till ett osäkert öde och bygden engagerar sig: skolkamrater, grannar och idrottsföreningen – tonårskillarna spelar fotboll i Ånge IF – kräver att de ska få stanna.

Det som skiljer den här historien från de flesta andra är slutet.

Astrid Gradin är Ica-handlare i Ånge och erbjöd Susanna ett jobb i butiken. Familjen återvände som arbetskraftsinvandrare i början av mars.

Fram till 2008 gjordes alltid en myndighetsprövning: behövs den här arbetskraften? Efter avregleringen är det arbetsgivaren själv som avgör.

Så förra måndagen gjorde Susanna sin första riktiga arbetsdag på Ica, där hon hade praktiserat när familjen återigen hade fått avslag på sin asylansökan.

– På en liten ort blir man ju lite av en offentlig person på Ica. Många känner Susanna, flera kunder grät och hon fick gå runt och krama alla, berättar Astrid Gradin.

Ånge har haft en flyktingförläggning, så avvisningar är inget ovanligt men har aldrig förut skapat såna här reaktioner.

– Det är nåt speciellt med den här familjen, säger Astrid Gradin.

---

4 Magnora-koncernen sitter i en betongkoloss bland patricierhusen på Floragatan på Östermalm i Stockholm.

Stefan Stern fanns i regeringskansliet redan under Ingvar Carlssons sista år som stats­minister, var planeringschef hos Göran Persson på statsråds­beredningen och Mona Sahlins närmaste man.

I nya jobbet på Magnora jobbar han med friskolekedjan Kunskapsskolan och med att utveckla den nya storsatsningen på ­privat äldreomsorg: Silver Life. Ett ”livsboende” för den välbeställda 40-talistgenerationen.

Få saker är så kontroversiella inom socialdemokratin som vinster i välfärden, i vård, skola och omsorg. Men för Stern, som jobbat nära partiledare som har drivit på utvecklingen, är saken ganska okomplicerad.

Privata vinster är inte något problem om det offentliga ställer ­tillräckliga kvalitetskrav. Och moderna människor vill välja själva.

– Det var ju det här vi ville! utbrister Stern. Den svenska ­modellen har skapat människor som inte är så auktoritetstroende. Som är kapabla att göra egna val. Då får Socialdemokraterna inte framstå som ett parti som inte ser deras frihetslängtan.

Stefan Stern menar att S-ledningarna, i alla fall sedan 90-talets början, mycket medvetet har försökt rädda legitimiteten för den offentligfinansierade sektorn, genom att tillåta större inslag av valfrihet.

Det finns inget globalt index för privatiseringar inom vård, skola och omsorg. På flera områden är de privata inslagen fort­farande mindre i Sverige än i jämförbara länder.

Men också här har den svenska utvecklingen gått snabbt ­sedan början av 90-talet, då nästan allt gjordes i offentlig regi.

Den gamla partistrategen Stern tyckte att hans parti var på väg åt fel håll när förre partiledaren Håkan Juholt började tala om ”påregleringar” och ifrågasatte privata vinster i välfärden. Med Stefan Löfven vid rodret har Sterns puls sjunkit tillbaka.

– Men om inte vi socialdemokrater står upp för att Sverige har blivit – och att vi har velat det – världens mest individualistiska land, kommer de nya Moderaterna att stjäla den berättelsen också ifrån oss.

---

5 I en bok om reformer i välfärdsstater kallar statsvetaren Gissur Ó ­Erlingsson och Andreas Bergh de svenska liberaliseringarna för ”den tysta omvälvningen”.

Och politikerna talar verkligen inte mycket om en svensk liberal revolution. Liberala debattörer kanske för att de alltid vill ha mer. Förut skällde de på S-regeringarna, och nu på att den borgerliga regeringen gör för lite.

För Socialdemokraterna är det naturligtvis svårt att göra kampanj på liberalism. Och de borgerliga vill helst inte förknippas med bakslag i processen.

Här finns mycket för politiker att göra sig illa på: Skattetricksande riskkapitalister bakom äldreomsorgsbolaget Carema, rasande tågresenärer, ilskna elkunder och utnyttjade utländska bärplockare. Eller en skola till salu på Blocket.

Det var Katarina Alm som försökte sälja tillståndet att starta Malmö Enskilda Grundskola.

Hon jobbar i dag på Dreamwork, som enligt hemsidan är landets snabbast växande bemanningsföretag. Bemanningsbranschen har expanderat snabbt ­efter avregleringar på 90-talet.

Efter uppmärksamheten togs annonsen bort från Blocket. Drömmen om – minst – en halv miljon kronor verkar ha gått upp i rök. Och det blir ingen ny skola i Malmö.

– Nej det är väl troligt, säger Katarina Alm.

Många tror kanske att ni sökte det där tillståndet som spekulation, med avsikt att sälja det på Blocket?

– Du, vi hade jobbat hårt för det där tillståndet.

Men du vill inte berätta om bakgrunden, och vilka planer ni hade för skolan?

– Nej, jag har lämnat skolvärlden och jobbar med annat i dag. För mig är det ett avslutat kapitel.

GRAFIK: Så skedde reformerna – år för år