Att få alla 27 EU-länderna att ställa sig bakom en fördragsändring för att bland annat skärpa budgetdisciplinen gick inte.

Största invändningarna kom från Storbritannien som vill ha skydd för den inre marknaden och finansmarknaden i utbyte. Därför blev det de 17 euroländerna som går vidare med en egen överenskommelse om regler för bättre ekonomisk styrning.

I en uppdaterad version av uttalandet från euroländernas ledare sägs det att alla länder utom Storbritannien, det vill säga nio stycken, kan komma att frivilligt ansluta sig till euroländernas avtal om ekonomisk styrning senare, vid lämpligt tillfälle efter att ha konsulterat sina parlament. Det handlar om ett nytt och hårdare sanktionssystem i linje med det fransk-tyska förslag som toppmötet till stor del kretsat kring.

Men statsminister Fredrik Reinfeldt säger att han fortfarande ser det som en öppen fråga om Sverige frivilligt skulle ansluta sig till euroländernas avtal.

- Det är ju det jag har antytt, läser man texten kan det verka lite märkligt att biträda något som kan ses som om man är en del av euron, sade Reinfeldt på en presskonferens efter toppmötet.

- Och det skulle också kräva stöd av Socialdemokraterna.

Han säger att Sverige nu har åtminstone tid fram till nästa toppmöte i mars att analysera den rättsliga innebörden av avtalet och om det kan vara läge att ansluta sig.

Reinfeldt var i förmiddags, efter att ha läst texten med förslaget, tveksam till om Sverige ska ansluta sig frivilligt.

- Det är inte så att Sverige, som inte är euromedlem, vill ansluta sig till regler som är helt anpassade till eurozonen, sade Reinfeldt då till TT.

- Om man läser texten framstår det som något märkligt eftersom texten är helt skriven för att eurozonens medlemmar ska underkasta sig vissa restriktioner och göra vissa saker. Det kan rimligen inte ett icke-eurozonsland ansluta sig till.

EU-toppmötet avslutades vid 14.30-tiden. EU:s valde ordförande Herman Van Rompuy sade på pressträff att det inom kort kommer att stå klart hur många av medlemsländerna som kommer att ansluta sig till den nya överenskommelsen om striktare budgetdisciplin.

- Jag är optimistisk om att vi kommer att hamna nära 27. Faktum är att 26 ledare sagt att de är positiva till att ansluta sig, hävdade Van Rompuy.

Reinfeldt fick under ett telefonmöte på förmiddagen klartecken från EU-nämnden att godkänna euroländernas protokollsförändringar. Bara Vänsterpartiet sade nej på samtliga punkter.

Huvudbudskapet efter mötet var att Sverige inte kommer att lägga in något veto, inte heller mot fördragsändringar.

- Vi säger inte nej. Vi tycker det att det är bra att euroländerna kommit fram till någonting i detta kaos och vi stänger inga dörrar för euroländerna att ordna upp sin ekonomi, säger nämndens vice ordförande Marie Granlund (S).

Vid en pressträff motiverade S-ledaren Håkan Juholt varför Sverige inte frivilligt ska ansluta sig till den nya euro-pakten.

- Svenska folket har avvisat en gemensam valuta i en folkomröstning och det måste vi respektera. Vi ska inte bakvägen bli medlemmar, säger han.

Juholt är övertygad om att Fredrik Reinfeldt och han ska komma till samma slutsats och avvisa en anslutning.

Däremot välkomnar han de steg som har tagits och han hoppas att de är tillräckliga.

- Det återstår en hel del diskussioner innan vi är framme vid att vi har en eldkraft för att brandväggen ska kunna stabilisera marknaderna, sade finansminister Anders Borg före lunch.

En av de viktigaste frågorna är att bygga upp en stark finansiell brandvägg, så att marknaden litar på att det finns tillräckligt med kapital för att stödja krisländer och finanssektorn. Länderna enades nu om att den permanenta räddningsfonden ESM, som skulle träda i kraft 2013, i stället ska vara i gång redan nästa år. Den får en kapacitet på 500 miljarder euro.

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist anser att EU-ledarna har en lång uppförsbacke framför sig när det gäller att återupprätta förtroendet för eurosamarbetet och räknar med fortsatt nervositet på de finansiella marknaderna under lång tid framöver.

Britternas motstånd baseras enligt Pär Magnusson, nordisk chefsanalytiker på Royal Bank of Scotland, på att landets regering vill skydda finanssektorn från att beskattas hårdare bara för att finansiera hjälp till länder i eurozonen - en valutaunion där Storbritannien inte ens är medlem.

”De kunde lika gärna föreslå EU-gemensamma punktskatter på cricketutrustning och vita bönor i tomatsås for att finansiera italienska budgetunderskott”, skriver Magnusson i ett morgonbrev.