–Risken är att den medicintekniska industrin flyttar utomlands och vi kan också drabbas av högre vårdkostnader om vi inte får del av den nyutvecklade tekniken, vilket ger oss en sämre och mindre effektiv vård, säger Eric Giertz, som i dag, torsdag, inleder KTH:s stora konferensdag Teknik och Tillväxt med att peka på den offentliga sektorns betydelse för teknisk utveckling och tidig användning av ny teknik.

Som exempel nämner Eric Giertz strålknivsföretaget Elekta, som för tio år sedan hade nästan all forskning och utveckling förlagd till Sverige. I dag sker ingen utveckling här. I stället har Elekta samarbete med sjukhus i flera andra länder, framför allt i USA och Kanada.

–Svensk industri är till väldigt stor del byggd på samarbete mellan kunniga beställare i den offentliga sektorn och våra industriföretag där man tillsammans har kunnat utveckla ny teknik, metoder och system som har gynnat både företagen och oss alla genom att skapa arbetstillfällen och bättre infrastruktur, säger Eric Giertz.


I dag ser det annorlunda ut eftersom de flesta samarbetena gjordes av statliga monopolföretag. Avregleringar och privatisering och EU-regler har gjort det omöjligt att göra sådana samarbeten, menar Eric Giertz, utom möjligen på ett område: sjukvården som till största delen fortfarande utförs i offentlig regi. Ett problem är att det inte finns några gemensamma system eller upphandlingar mellan vare sig de olika landstingen, sjukhusen eller ens de olika klinikerna.

Bilden av att Sverige i dag inte är någon bas för utvecklingen av medicinsk teknik bekräftas av Peter Ehrenheim, vd för GE Health Care Life Sciences, ett företag inom jättekonglomeratet General Electric.

–När företag som GE Health Care utvecklar nya produkter och metoder är det sällan som enskilda produkter utan utvecklingen sker i vårdmiljöerna i samarbete med sjukhus och vårdinrättningar för att sedan föras ut i hela sjukhusgrupper så att de kan testas, säger Peter Ehrenheim.

Han pekar på några av de faktorer som skulle kunna göra Sverige till en bra bas för medicinsk teknikutveckling: hög datamognad, heltäckande dataregister som till exempel Försäkringskassans samt vana att arbeta och tänka i större system.


Det är anmärkningsvärt att svensk sjukvård inte utnyttjar modern teknik bättre, menar Eric Giertz. Sådant som streckkodmärkning, rfid-taggar för lagring och identifiering är i princip okänt i vården och då visar det sig att en sjuksköterska i genomsnitt ägnar 40 procent av sin arbetstid åt att leta mediciner och andra produkter i förråd och lager.

–Det finns naturligtvis undantag, exempel på kliniker och sjukhus där det fungerar bra, men det finns däremot ingen systematik i hur den kunskapen och de metoderna sprids vidare till andra vårdinrättningar. Och i den bristande samordningen är det i första hand patienterna som drabbas av längre vårdtider och risk för felbehandlingar, säger Eric Giertz.

Sverige har traditioner att förvalta på det medicinsk tekniska området. Här har världsprodukter, som rättat många liv, utvecklats, bland annat pacemakern, dialysmaskinen och strålkniven har utvecklats av svenska forskare och entreprenörer.