Den svenska ekonomin ser stark ut. Statsfinanserna är sunda och tillväxten hög. Detta slår igenom i WEF-rankningen, där även landets höga tekniska utvecklingsnivå och innovationsklimatet väger tungt, enligt Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt Näringsliv.

– Men tyvärr finns det inget samband alls mellan dessa rankinglistor och framtida tillväxt. Det är i rankninglistorna väldigt mycket fokus på makroekonomiska faktorer, men väldigt lite på till exempel villkoren för mindre företag. Och det är ju en akilleshäl för Sverige jämfört med andra länder, säger han.

Fölster pekar bland annat på skattemässigt regelkrångel, högt skattetryck och en trögrörlig arbetsmarknad som de största bromsklossarna i Sverige.

I rapporten har WEF pekat ut en rad faktorer som anses problematiska för affärsklimatet. I topp ligger just reglerna på arbetsmarknaden, som anses utgöra ett problem av drygt var fjärde deltagare i enkätundersökningen.

Många i undersökningen pekar även ut skattetrycket och krångliga skatteregler som bromsklossar.

– Problemen fångas upp i enkäten. Men när allt ska viktas ihop får de inte rätt tyngd, säger Fölster.

Rankingen baseras på offentliga siffror från 139 länder runt om i världen samt på en stor enkätundersökning arrangerad av WEF, där 13 500 företagsledare intervjuats.

Sverige tar sig enligt torsdagens ranking från WEF från en fjärde plats till andraplatsen, vilket innebär att vi när det gäller affärsklimatet tar oss förbi både USA och Singapore.

USA får nöja sig med en fjärde plats.

Bland de tio mest konkurrenskraftiga länderna finns även Finland, sjua, och Danmark, nia. Norge hamnar på 14:e plats.