Inre marknadsdirektoratet är ett av EU-kommissionens maktcentra. Här förbereds lagstiftning om den fria rörligheten av varor och tjänster, till exempel nya lagförslag om tillsyn och reglering av finansmarknaden.

Generaldirektoratet leds av svensken Jörgen Holmquist, som kommer från finansdepartementet. Trots att han hade två år kvar på sitt mandat och anses ha gjort ett bra jobb, har han petats undan för att ge plats åt engelsmannen Jonathan Faull. Därmed försvinner en viktig kontaktpunkt för regeringen, näringslivet och fackföreningsrörelsen.

Det finns ingen officiell förklaring till Jörgen Holmquists förflyttning. Man kan dock spekulera. Då skulle förloppet kunna beskrivas så här:

Kommissionens ordförande José Manuel Barroso ville väldigt gärna behålla jobbet när en ny kommission skulle tillsättas. Den franske presidenten Nicolas Sarkozy var beredd att ge Barroso sitt stöd, men bara om den franske kommissionärskandidaten Michel Barnier fick ansvar för inre marknaden, inklusive finansiella tjänster. Det gick Barroso med på. Det ingår i hans jobb att fördela portföljerna i kommissionen, så han lovade Sarkozy att Barnier skulle jobbet.

När den brittiske premiärministern Gordon Brown fick veta detta gick han i taket. Om Frankrike skulle få ansvar för till exempel den finansiella lagstiftningen skulle det kunna bli ett hot mot London City som global finansplats. Gordon Brown kunde dock inte kräva att inre marknadsportföljen skulle gå till en britt, eftersom Storbritanniens kandidat Catherine Ashton redan hade fått posten som ”utrikesminister”.

Som villkor för att acceptera Michel Barnier krävde då Gordon Brown att posten som generaldirektör skulle besättas med en britt. En brittisk ryggsäck på den regleringsvillige franske kommissionären var vad Gordon Brown ville ha.

Det gick Barroso också med på och pekade som ny generaldirektör ut britten Jonathan Faull, som var på väg att lämna en annan hög post i kommissionen. Då blev Jörgen Holmquist av med jobbet.

När och hur Sveriges statsminister och EU:s ordförande Fredrik Reinfeldt konsulterades (eller informerades) är oklart. Att Fredrik Reinfeldt gjort stora ansträngningar för att Barroso skulle bli omvald verkar dock inte ha gett någon utdelning. Barroso prioriterade sina löften till Nicolas Sarkozy och Gordon Brown.

Fredrik Reinfeldt sägs, nu i efterhand, argumentera för att Jörgen Holmquist ska få en ny ”tung” generaldirektörspost, till exempel ansvar för utrikeshandeln.