Under de fem år som gått sedan börsbubblan kring it-branschen sprack och riskkapitalisternas ymnighetshorn korkades igen har mycket trots allt hunnit hända. Som it-nation har Sverige gått från att vara världens it-under till ett land där avancerad informationsteknik ingår som en del i det fungerande samhället.
It-karnevalen har blivit it-vardag. 90 procent av alla svenskar mellan 9 och 79 år har en mobiltelefon, 75 procent har tillgång till en dator i hemmet och över 60 procent utnyttjar internet - allt enligt World Internet Institute. Mätt i de måtten är vi fortfarande världens ledande it-nation, även om försprånget håller på att ätas upp av kanadensare, finnar och sydkoreaner.
Det svenska it-undret, som yttrade sig i ett aldrig tidigare skådat nyföretagande, innovationer och helt nya produkter lever trots allt vidare. Många av de nya företag som startades åren kring millennieskiftet lever vidare i högönsklig välmåga. Svenska dataspel tillhör de bäst säljande i världen. Ericsson och företag
som utvecklar telekomtjänster, inte minst i skärningen mellan mobilteleteknik och internet, växer mycket snabbt.
Telematik, samverkan mellan data- och telesystem, är ytter- ligare en svensk specialitet som har utvecklats trots turbulensen efter it-kraschen. Göteborgs- regionen har fått namnet Telematik-Valley och har dragit till flera företag som satsar på telematik, som Accenture, IBM och Ford.
De svenska företagens exempellösa produktivitetsutveckling under senare år, som bland
annat visat sig i fjolårets rekordvinster, är till stor del resultatet av it-investeringarna kring millennieskiftet. Inspirerade av de nyss nämnda herrarna och skrämda av it-konsulternas hot om millenniebuggen, investerade och moderniserade svensk industri sina it-system för många miljarder.
Framför allt integrerade före- tagen sina affärsprocesser, både mot sina leverantörer, internt i företagen och mot sina kunder. Det som under it-bubblan kallades e-handel eller B2B, Business-to-Business, är i dag e-integration.
Svenska företag har anammat tänkandet i betydligt högre grad än våra konkurrentländer och enligt en undersökning av det oberoende analysföretaget Exido är it- stödda integrerade inköps- och säljkedjor tre gånger vanligare i svenska företag än i övriga europeiska företag.
Den produktivitetsökning som svensk industri har åstadkommit har hittills inte resulterat i fler arbetstillfällen i Sverige. Där-emot har den ökade effektiviteten kommit aktieägarna till del i ökade vinster och gett före- tagen möjlighet att öka konkurrenskraften på exportmarknaderna.
Nu är detta egentligen ingen ny utveckling i den svenska industrihistorien. Snarare tvärt-om. Att acceptera och utnyttja ny teknik, antingen för utveckling av nya produkter eller för utveckling av det egna företaget är något av en svensk specialitet och nödvändig för att närings- livet ska kunna vara konkurrenskraftigt i ett internationellt perspektiv. Det är också den svenska bredvilligheten att ta till sig ny teknik och en hög allmän kunskapsnivå
som gör det attraktivt för storföretagen att stanna kvar i Sverige och framför allt att förlägga forsknings- och utvecklingsverksamhet till Sverige.
Hur man vill se på framtiden för Sverige i en allt mer it-intensiv värld liknar den kända frågan om det halvfyllda glaset är halvtomt eller halvfullt. Man kan säga att Sverige har en oexploaterad guldgruva i den it-kunskap och de företag som ännu inte fått chansen utvecklas fullt ut.
Samtidigt hämmas företagen och entreprenörer av en hotande brist på kompetens och en akut brist på riskkapital och samhällsstöd.
Under förra århundradets sista år fylldes de tekniska utbildningslinjerna som hade inriktning på it av sökande med de högsta intagningspoängen.
I dag, bara fem år senare, har till och med de mest meriterande tekniska högskolorna som Chalmers och KTH, svårt att över huvudtaget fylla kurserna.
Många it-utbildningar har lagts ner på grund av för få sökande och risken att vi inom bara något år står med en expanderande it-bransch och en allt mer
it-beroende industri utan möjlighet att nyrekrytera är överhängande.
Skulle den situationen uppstå kan man säga att it-bubblan inte bara skadade allmänhetens förtroende för aktiemarknaden, den skadade också den uppväxande generationens förtroende för it-branschen.
