Regeringen har tryckt på den röda krisknappen. Det stod fullt klart i slutet av veckan när både statsminister Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg uttalade sin djupa oro över globala börsras och tragedin i Grekland.

–Det är den mest allvarliga ekonomiska kris vi har haft i Europa på flera decennier, säger Anders Borg.

Han tar emot SvD Näringsliv på sitt rum kort efter att han haft en extrainsatt pressträff på fredagseftermiddagen för att informera svenska journalister om sin syn på det grekiska dramat.

–Den grekiska regeringen har försökt ta fram program som hanterar den ekonomiska krisen. De första programmen man la fram var inte övertygande. Nu har man gått längre.

–När man har så allvarliga problem som Grekland har, är det nödvändigt att man både höjer skatter och begränsar utgifter, det finns ingen annan väg framåt.

Hur reagerade du när du hörde att tre personer dött?

–Det är förskräckligt att det inträffar och det är klart att man blir chockerad över det.

Är du förvånad över den till synes bristande krismedvetenheten i Grekland?

–Jag tror i och för sig att det finns en djup krisinsikt. Så vitt jag har förstått har den grekiska regeringen fått en bred uppbackning av de åtgärder man nu vidtar. Ansvarsfulla politiker måste tänka långsiktigt.

Grekland kom in i eurosamarbetet genom att fuska med statistiken. Kommentar?

–Det är väldigt stötande och oacceptabelt att man har förändrat uppgifter. Men jag tycker att Grekland är en del av Europa. Nu ska de städa upp det här. Men i grund och botten är det ett land som ska vara i det europeiska samarbetet.

Så då spelar det ingen roll att de fuskade?

–Det är väldigt upprörande. Och jag tror att det grekiska folket får betala ett väldigt högt pris för att man har haft ansvarslösa och otillräckliga politiker. Det kommer att bli tungt och plågsamt för dem.

Den amerikanske ekonomen och nobelpristagaren Paul Krugman tror att Grekland kan tvingas lämna euron. Är det ett tänkbart scenario?

–Jag bedömer det som väldigt osannolikt. I grund och botten är det upp till den grekiska regeringen.

–Om de idag skulle lämna euron skulle deras växelkurs utsättas för ett enormt tryck. Det skulle göra det ännu svårare för dem att finansiera sin ekonomi. Det skulle i sin tur driva upp räntorna ännu mer och driva ner börserna ytterligare.

Vad tror du om spridningsrisken till andra länder?

–Det är tydligt att det nu har fått återverkningar över de finansiella marknaderna såväl i Europa som USA och Asien. Det finns påtagliga risker med detta.

–Spridningen kan ske genom att räntenivån i Grekland drivs upp och att den sedan driver upp räntorna i Spanien och Portugal.

Spanien har en total utlandsskuld som motsvarar 100 procent av BNP. Oroväckande?

–Ja, Spanien och Grekland har båda varit länder med stora bytesbalansunderskott. Jag tror att man ska vara försiktig med att ha överskott. Då blir man väldigt beroende av kortsiktig finansiering. Alla sådana här krisländer har ett utmärkande drag av stora bytesbalansunderskott.

Hur bedömer du läget för Spanien?

–Den spanska regeringen har ett tungt arbete framför sig. Den kommer behöva höja skatter och begränsa utgifter i en betydande omfattning. Min uppfattning är att man bör göra detta så snart som möjligt.

Och för Sverige?

–Vi vet från tidigare kriser att finansiell oro kan slå hårt mot Sverige.

–Sverige är ett av världens mest utrikeshandelsberoende länder. Vi har en finansiell sektor som är betydande, den är i sin tur väldigt internationellt exponerad. Man har en finansiering för svenska banker som påverkas av hela den europeiska marknaden. Så det finns risker i detta.

Om fler länder behöver hjälp – i vilken mån är Sverige berett att ge direkt lån?

–Det mest naturliga är att man blandar in Internationella valuta- fonden (IMF). Det har vi argumenterat för eftersom det inte bara är en fråga om pengar utan också att följa och utvärdera programmen.

Så det blir inga direkta lån, som vi gav till Baltikum?

–Vi är alltid beredda att delta i internationellt samarbete för att säkra stabilitet. Men just nu är det euroländerna som har missskött sina ekonomier och huvudsakligen de själva som ska reda ut detta.

75 procent av Sveriges export går till Europa. Har ni börjat skruva ner BNP-siffrorna?

–De signaler vi får från Europa är att orderingången från tysk industri utvecklas starkt, likaså exporten till Frankrike. Blir det en kortvarig kris är det inga bekymmer. Men vi är ett litet land med stort beroende så vi får följa detta noggrant.

Den nya krisen kom väl olägligt – precis när företagen började se ljuset?

–Ja, så är världen. Det är inte ett speciellt trevligt ställe, säger Anders Borg och skrattar uppgivet.

Om det här är början på en ny kris, hur påverkas då vallöftena, exempelvis skattesänkningar till pensionärer?

–Vi ska först göra vad vi kan för att förhindra oro. Sedan får man värdera vallöften, det är klart att krishanteringen måste komma först. Därefter får man värdera vad som är rimligt att lova. I det här läget ska man vara försiktig med löften.