Sverige har som EU-land antagit det så kallade Maastrichtfördraget och är därmed i formell mening skyldigt att gå med i eurosamarbetet, så snart landet uppfyller inträdeskraven om stabila priser, låg ränta, uthålligt starka offentliga finanser samt stabil växelkurs.
Sverige klarar sedan flera år inträdeskraven; med ett viktigt undantag. Den svenska kronan deltar inte i växelkursmekanismen ERM (Exchange Rate Mechanism). I ett protokoll till EU-fördraget står att ett blivande eurolands valuta i två år ska vara med i ERM, som är en sorts ”förskola” inför fullt medlemskap.
Sverige har alltså diskvalificerat sig självt från eurogemenskapen. Så länge Sverige ensidigt väljer att stå utanför ERM kan vi också stå utanför eurogemenskapen, utan att i formell mening bryta mot EU-fördraget.
Efter folkomröstningen 2003 har det rått politisk borgfred om att folkets nej ska respekteras tills vidare. Finansminister Anders Borg har hittills menat att eurofrågan saknar aktualitet under den pågående mandatperioden. Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin delar denna uppfattning, men har dessutom uteslutit en ny svensk folkomröstning om euron även under nästa mandatperiod, alltså fram till 2014.
Som en följd av den pågående finanskrisen har dock röster höjts för att eurofrågan redan nu bör aktualiseras. Inom regeringen står Folkpartiet tydligast för den uppfattningen.
