Det framgick av ett uttalande av EU-kommissionens taleskvinna i skattefrågor Emer Traynor vid en pressbriefing på måndagen.
– Transaktionsskatten utgår inte beroende på var transaktionen äger rum utan beroende på vem som utför den. Om det finns en länk till en uppdragsgivande institution i ett EU-land som har infört skatten – och transaktionen utförs i London – så beskattas transaktionen ändå, sade hon.
Alla skattefrågor kräver enhällighet i EU, men initiativtagarna Frankrike och Tyskland vill att en mindre grupp länder inför skatten om till exempel Storbritannien och Sverige säger nej.
– Det vore bättre för Storbritannien att vara med, för om landet står utanför omfattas man ändå av vissa transaktioner men får inte del av skatteintäkterna, sade Emer Traynor på en fråga om Storbritannien.
Taleskvinnan förklarade att denna konstruktion valdes för att undvika att transaktionerna flyttade till andra finanscenter för att undgå skatten.
– Med denna konstruktion måste de ge upp hela sin europeiska kundbas för att komma undan skatten, sade hon.
Storbritannien har hävdat att denna juridiska konstruktion kan vara olaglig, medan kommissionens jurister håller fast vid att konstruktionen är laglig.
Kommissionen lade förslaget i september ifjol om en skatt på affärer med aktier och obligationer på 0,1 procent och på derivatkontrakt på 0,01 procent.
Skatten ska gälla finansiella transaktioner mellan finansiella institutioner då åtminstone ena parten befinner sig i EU från den 1 januari 2014. Detta utgör 85 procent av transaktionerna.
Skatten gäller alltså inte medborgare och företag. Bolån, banklån, försäkringskontrakt och andra normala transaktioner för privatpersoner och företag omfattas inte.
Valutatransaktioner på spotmarknaden kommer inte heller att omfattas.
