En dansk och en finsk bolånetagare har lägre räntesatser för bolån än en svensk. Tremånadersräntan hos Nordea i Sverige ligger på 4,5 procent, medan motsvarande ränta i Finland ligger på 2,2 procent.
Enligt experterna är stressnivån på den svenska marknaden högre än på euromarknaden, vilket påverkar de svenska boräntorna. Europeiska centralbanken, ECB, har på grund av krisen vidtagit åtgärder för att få in tillräckligt med pengar i banksystemet och där banker kan låna till en fast ränta.
– Kriståtgärderna har lett till att räntorna handlats ned. Och det förklarar varför boräntan i Finland ligger lägre, säger Roger Josefsson, chefekonom på Danske Bank i Stockholm.
Även räntorna i Danmark påverkas av ECB:s åtgärder. Men den danska bolånemodellen skiljer väldigt mycket från den svenska. Där har man en helt annan struktur på finansieringen av bolån. Hypoteken ställer ut en obligation som är direkt knuten till ett specifikt bolån. Genom att varje lån är kopplad till en obligation går det att lösa lånet när som helst och låntagaren kan alltid se vad det kostar att göra denna transaktion.
– I det här systemet tar bankerna inte lika stor risk, eftersom varje lån är koppat till en specifik obligation och inte belastar bankernas balansräkningar lika mycket, säger Roger Josefsson.
Han säger på att det finns flera skäl till varför tremånadersräntan i Sverige har rört sig uppåt under hösten. Regelverket har förändrats vilket innebär att bankerna tvingas finansiera sig på längre löptider än tidigare. Därtill har interbankräntan (den ränta bankerna lånar pengar till mellan varandra) stigit kraftigt.
– Kostnaderna för bankerna har stigit med minst 25 punkter på marknaden, för de som lånar pengar till oss banker bedömer att det nu finns större risker, säger Roger Josefsson, chefekonom på Danske Bank i Stockholm.
Tar bankerna i Sverige ut högre marginaler?
– Ja, i viss mån. Men det som sker är en återgång till historiskt mer normala räntenivåer. Under perioden 2000-2006 var marginalerna väldigt låga. Då tog bankerna inte betalat för den risk som de tog, säger Roger Josefsson.
Nordeas bolånechef Michael Skytt vill inte medge att det är ökade marginalerna som är förklaring till skillnaden mellan svenska och andra nordiska boräntor. Han trycker istället på att de olika nordiska länderna har alla olika valutor och också egna centralbanker, även om Finland som har euro sorterar under ECB. I de flesta länder är det de nationella bostadsobligationsräntorna som avspeglas i bolåneräntorna. Bolåneräntan är till viss del frikopplad från centralbankernas styrräntor och det handlar mer om hur bankerna refinansierar sig.
Bankerna finansierar ofta bostadslån med kort räntebindning genom att ge ut obligationer med längre löptid. Lånen omvandlas sedan till tremånaderslån.
– När femåriga obligationspengar ska göras om till tremånaderspengar kostar det ungefär 90 punkter i svenska kronor. Det är priset för att säkra pengarna åt kunden, säger Michael Skytt.
Han förklarar att det även blir en kostnad när banken tar lån i en annan valuta, som sedan läggs över på bolånen. Men att gapet mellan styrräntan och den korta boränta skulle ha med ökade marginaler från bankerna håller inte Michael Skytt med om.
– Man kan inte jämföra referensräntor och komma fram till vad marginaler är. Det är att blanda äpplen och päron, säger Michael Skytt.
Att Nordeas marginaler på bolån ser olika ut i de nordiska länderna står dock klart efter en titt i bankens kvartalsrapport för tredje kvartalet. Där redovisas att bolånemarginalen i Sverige låg på 1,09 procent medan den i Finland låg på 0,52 procent.
Bengt Hansson, analytiker vid Statens Bostadskreditnämnd, BKN, säger utan omsvep att bankerna i Sverige har ökat sina marginaler. Men att det faktiskt kan finnas skäl till det. Ett sådant är att uppfylla de nya kapitaltäckningsreglerna som innebär att banken behöver hålla mer pengar i banken för att få låna ut. Och dessa regler skiljer sig åt mellan olika länder.
– Sverige har lagt ett extra reservkrav utöver kraven i Basel III. Nu bygger de upp reserverna i snabbt takt. Det blir intressant hur man gör med utdelningen i vår, säger Bengt Hansson.
Han konstaterar att det är väldigt svårt att skilja ut vad som är ökade upplåningskostnader och förbättrade marginaler.
– Bolån har historiskt varit väldigt billiga i Sverige. Nu har man tagit bort rabatten. Den korta tremånadersräntan skulle ligga på runt 3,5 procent i dag om vi gick tillbaka till den tiden, säger Bengt Hansson.
