De var länge orden ingen politiker vågade ta i sin mun. ”Det finns en reell risk för att euron bryter samman”. Men så i höstas hände något, en efter en började EU-ledare som kommissionens ordförande José-Manuel Barroso, Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy att varna för att OM inte det ena eller andra förslaget genomfördes, var ett eurosammanbrott en sannolik följd. Varningar som kanske delvis var avsett att skrämma trilskande krisländer, men som många ekonomer nu ser som ett inte helt otroligt scenario. Inte minst sedan kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s sänkt nio euroländers betyg, och därmed gjort det dyrare för redan skuldtyngda länder att låna.

I förra veckan flaggade S&P:s konkurrent Fitch för att den gemensamma valutan kunde kollapsa om inte centralbanken ECB snabbt börjar agera. Även den svenska storbanken SEB tror mer och mer på ett möjligt sammanbrott.

–Det är inte vårt huvudscenario, men sannolikheten för att euron inte kommer att se ut som den gör i dag om ett år ökar, säger SEB:s chefekonom Robert Bergquist och förklarar att vi är inne på ett spår som går åt fel håll.

Han ser inte den utveckling som behövs för att hindra att eurounionen på något sätt bryts upp.

–Det oroar mig, vi ser fortfarande väldigt stora förtroendeproblem och det kan inte pågå hur länge som helst, säger Robert Bergquist.

Att förtroendet för politikernas förmåga att lösa krisen är minst sagt naggat i kanten visar den rundringning som SvD Näringsliv har gjort till Stockholmsbörsens största exportföretag.

Av de tolv bolag som valde att svara på våra frågor uppger samtliga att de följer utvecklingen väldigt noggrant och alla utom tobaksbolaget Swedish Match, som har större delen av sin export till de nordiska länderna, ser över vad en eventuell eurokollaps skulle få för konsekvenser.

–Vi följer självklart situationen noga och gör analyser och olika simuleringar för att förstå vilka eventuella effekter det skulle få och hur vi i så fall skulle påverkas, säger Mårten Wikforss, chef för Volvokoncernens medierelationer.

Han är noggrann med att poängtera att de inte tror att euron försvinner, och att om det händer något dramatiskt finns det ändå ingen universallösning att ta till – man får helt enkelt göra en analys för varje given situation.

Stålbolaget SSAB säger att man inte vill spekulera i vad som händer med euron, men att det finns en utarbetad plan för hur de ska agera om valutan kollapsar. Electrolux, som har nästan en tredjedel av sin totala försäljning i Europa, säger att även de följer utvecklingen noga och ”fortlöpande analyserar olika mer eller mindre sannolika scenarier”.

Till de företag som säger att de tagit fram en konkret handlingsplan hör förutom SSAB även Telia Sonera och Scania. Verkstadsbolaget Trelleborg uppger att de har en beredskapsplan ifall läget förvärras, men att den inte är specifikt avsedd för euron.

Då är Scania tydligare. Lastbilstillverkaren drabbades hårt under finanskrisen 2008/09 och stod plötsligt med nästintill tomma orderböcker när kunderna inte vågade göra nyinvesteringar. Den här gången vill man inte bli tagen på sängen. Presschef Hans-Åke Danielsson säger att det är svårt att förbereda sig i detalj om euron nu skulle bryta samman.

–Man kan inte påverka om försäljningen skulle dyka, men man kan ordna sin likviditet så att man har ett bättre utgångsläge i kärva tider, säger Hans-Åke Danielsson och förklarar att Scania slutade terminssäkra valutorna redan för ett år sedan.

–Det i sig innebär att vi inte sitter fast om det skulle hända något med euron. Men ingen vet vad som kan hända och det gäller att ta situationen som den kommer, säger Hans-Åke Danielsson.

Enligt honom var just en rejält tilltagen kassa en lärdom som inte enbart Scania, utan hela industrin gjorde efter finanskrisen. En bild som bekräftas av Exportrådets chefsekonom Mauro Gozzo.

–De svenska exportbolagen är i dag inte särskilt skuldsatta. De har bra kassor och har stärkt sig finansiellt sedan finanskrisen. Även om vi inte är särskilt långt från en lågkonjunktur är företagens balansräkningar väldigt starka, säger Mauro Gozzo.

Han betonar att han egentligen inte tycker att det är ett eurosammanbrott exportbolagen ska oroa sig för. Då är en recession betydligt mer sannolik.

–Jag skulle säga att konjunkturläget är ett mycket större hot mot företagen. En eurokollaps skulle leda till en mycket djup depression i Europa, det vet politikerna och därför finns det starka krafter för att förhindra det. Eurozonen har musklerna att fixa problemen, säger Mauro Gozzo.