Ändå sedan krossandet av demokratirörelsen 1989 har det varit topprioriterat för kommunistpartiet att stoppa varje försök till nya protester på torget. Kinesiska myndigheter har köpt 70 av Axis övervakningskameror för att bevaka Himmelska fridens torg i Peking. Kamerorna levererades till Folkrepublikens 60-års firande 2009, då en stor militärparad med bland annat kärnvapenmissiler drogs förbi Maos porträtt.

– Vi sätter oss inte till doms över något land, säger vd Ray Mauritsson under en intervju i Shanghai där han är på plats för att marknadsföra bolaget på den pågående världsutställningen.


Axiskamerorna har hd-kvalitet och kan utrustas med ”intelligens” för att känna igen misstänkta rörelser, exempelvis början på en demonstration.

– De valde oss för att de ville ha väldigt bra bildkvalitet.

Mauritsson säger att i framtiden är Kina marknaden med störst potential. Nätverksbaserad stadsövervakning är en enorm marknad.

Ett ”safe city”-system är under uppbyggnad, där över 660 kinesiska städer ska videoövervakas via nätverk. Det innebär att städernas kameror kan skötas centralt. Axis har redan levererat för stadsövervakning till mångmiljonstaden Harbin. Men människorättsorganisationer säger att kamerorna inte bara vakar över gator och torg utan även politiska dissidenters hem och munkar i tibetanska kloster.

– Munkarna kan ju själva sätta upp kameror så att de kan se när militären kommer, säger Axis informationschef Margareta Lantz, som sitter med under intervjun.


Svenska Amnesty menar att det finns en överhängande risk att övervakningssystem i Kina används för kränkningar av mänskliga rättigheter.

– Vi menar att man inte ska sälja sådana varor till Kina, säger Lise Bergh, generalsekretare för svenska Amnesty.

Bergh säger att kineser som samlas och vill protestera trakasseras eller fängslas, andra försvinner och rättsystemet har stora brister.

Axis menar att de bara följer de lagar som finns.

– Vi har ingen möjlighet att undersöka hur våra kunder använder kamerorna. Mauritsson menar att alla produkter kan missbrukas.

– Om du uppfinner en kniv kan den stickas i människor. Vi tar inte ansvar för hur kunden använder vår utrustning. Vi vill bara tillhandahålla en effektivare teknologi än vad Kina använder idag, säger Mauritsson.


Axis understryker att de bara är ett av många övervakningsbolag verksamma i Kina.

– Det argumentet är inte ett dugg hållbart. Varje företag får ta sitt ansvar, säger Lise Bergh.

– Vi säger inte att företag inte ska handla med Kina. Men man ska göra en riskanalys för hur ens vara kan användas.


Amnesty har tidigare kritiserat bolag som Yahoo, Microsoft och Google för att de bistått kinesisk censur. Yahoos vd Jerry Yang kallades till förhör av den amerikanska kongressen efter att de avslöjat identiteten på en kinesisk dissident som dömdes till tio år i fängelse.

Kommittéordföranden Tom Lantos kallade Yahoo för en ”teknologisk gigant men moralisk pygmée”. Yang donerade därefter pengar till att etablera ett Laogai-museum i Washington för att dokumentera Kinas arbetsläger. I våras hamnade svenska Rymdbolaget i hetluften när de ville sälja system för luftburen övervakning till Libyen.


Googles präktiga image fick sig en knäck när de började censurera sökresultat i Kina (det mest omskrivna exemplet var bilder från massakern vid Himmelska fridens torg). När Google sedan flyttade sin sökmotor från Kina angav de motvilja mot censuren som skäl. Himmelska fridens torg är den politiskt känsligaste platsen i Kina. Men Mauritsson säger att de inte har funderat över om Axis varumärke eller börsvärde kan påverkas av att deras kameror används där.