Den norska regeringen skickade igår en delegation till Reykjavik för att diskutera hur man kan hjälpa sitt sargade grannland. Enligt den norska kommunikationsministern Liv Signe Navarsete kan det handla om både rena penninglån och experthjälp.
Nu bekräftar den svenska regeringen att en representant från det svenska finansdepartementet är med på resan.
– Det stämmer att en tjänsteman från finansdepartementet åkte med norrmännen. Han ska observera läget och föra hem information från Island till departementet hemma i Sverige, säger Markus Sjöqvist, pressekreterare hos finansminister Anders Borg.
Vilka befogenheter tjänstemannen har eller om det betyder att även den svenska regeringen kan tänka sig att stödja Island med lån, vill Marcus Sjöqvist inte kommentera. Han säger dock att tjänstemannen inte åker till Island för att delta i förhandlingarna om det nu aktuella IMF-lånet.
– Nej, han har ingen sådant mandat. Det här handlar mer om observation, säger han.
Sedan finanskrisen på Island blev akut har de utländska delegationerna avlöst varandra på ön. Den viktigaste är IMF-delegationen som den senaste veckan förhandlat om villkoren för det lån på drygt 45 miljarder kronor som ses avgörande för att Island ska återvinna någon typ av finansiell stabilitet.
Enligt uppgift i internationell press ska IMF självt stå för knappt 8 miljarder kronor, medan resten ska komma från centralbankerna i Sverige, Norge, Danmark och Japan. På den svenska Riksbanken vill man inte kommentera ett eventuellt svenskt deltagande.
– Det pågår diskussioner just nu på Island om hur de ska hantera den här krisen. Vi avvaktar resultatet av de diskussionerna innan vi hanterar frågan vidare, säger presschefen Britta von Schoultz.
De skandinaviska centralbankerna erbjöd redan i våras Island möjligheten att växla isländska kronor för upp till 1,5 miljarder euro, men ännu har den möjligheten inte utnyttjas hos den svenska Riksbanken.
Det mest allvarliga i det rådande tillståndet på Island är valutakrisen. Utländska banker har helt slutat ta emot isländska kronor eftersom valutan bedöms som så instabil. Det gör att de importberoende islänningarna inte kan få tag på utländska varor vilket bland annat lett till matbunkring.
– All utrikeshandel ligger nere. För att få den att komma igång igen måste man få till ett avtal med IMF. Det är livsviktigt och borde ha gjorts för länge sedan, säger Thorvaldur Gylfason, professor i nationalekonomi, som är en av den isländska regeringens kritiker.
Statsminister Geir Haarde motsatte sig länge stödåtgärder från IMF eftersom sådana anses vara förnedrande att ta emot. Det senaste Västlandet som tvingat vända sig till IMF är Storbritannien som 1976 begärde stöd när landet hotades av bankkollaps.
Men det nu diskuterade IMF-lånet uppges inte vara behäftat med de tuffa villkor som IMF normalt ställer vilket kan ha bevekat de stolta islänningarna.
Lite ljus i finansmörkret har även uppstått i förhandlingar med britterna. Storbritanniens regering sägs vara beredd att låna ut 38 miljarder kronor för att 300 000 sparare i Landsbanki-ägda Icesave ska kunna få tillbaka sina insättningar upp till 50 000 pund. Nu ska britterna skicka ännu en delegation till ön för att sluta ett avtal senare i veckan.
Den ryska delegationens besök förra veckan verkar dock ha varit mindre lyckat. Redan i början av oktober sa den isländska centralbanken förhastat att ett lån på 4 miljarder euro var klart från Moskva. Men trots intensiva förhandlingar har inget avtal skrivits under.
