Enligt Export Music Sweden, ExMS, är Sverige världens tredje största exportör av musik och räknat per capita den allra största. Under 2002 omsatte musikindustrin 6,8 miljarder kronor, vilket var en ökning med 40 procent jämfört med året innan.
- Samtidigt föll intäkterna från royaltyer och licenser med två procent. Nästan hela ökningen låg på varusidan, det vill säga färdiga cd- och dvd-skivor samt cd- och dvd-pressar, säger Christer Lundblad, vd på ExMS.
I den nya boken ”Populärmusik från Svedala”(SNS Förlag) beskriver och analyserar ekonomgeograferna Daniel Hallencreutz, Per Lundequist och Anders Malmberg hur en konkurrenskraftig musikindustri vuxit fram i Sverige.

Forskarna tar avstamp i klusterbegreppet och försöker pricka in faktorer som haft särskild betydelse för framgångarna i branschen.
- Det finns ett utbrett musikintresse i Sverige och detta i kombination med musikutbildningar, kommunala såväl som i studieförbundsform, skapar en sofistikerad musikmarknad, säger Anders Malmberg, professor vid Uppsala universitet.
- Musikbranschen är en typisk småföretagarbransch med små och medelstora företag och branschen genomsyras av en nätverks- och projektkultur, fortsätter han.
Andra faktorer som nämns och spelar in är den generella välståndsökningen sedan 1950-talet, undervisningen och kunskaperna i engelska språket, invandringen till Sverige och den höga tekniknivån i samhället.
- Interaktion mellan olika delbranscher inom musikbranschen parad med konkurrens spelar också roll. Det handlar alltså både om samspel och rivalitet, säger Anders Malmberg.

Forskarna har också resonerat kring vilka generella näringspolitiska slutsatser som kan dras, men kommit fram till att det svenska musikklustrets framväxt inte är resultatet av någon medveten näringspolitisk strategi.
De konstaterar vidare att den svenska musikindustrin är stark när det gäller olika branschorgan, men efterlyser en samlande organisation eller ”think tank” där övergripande frågor kan diskuteras.