Bubblor och bonusar

När två flygplan flög in i World Trade Center på morgonen den 11 september 2001 dödades 2 600 personer i de båda tornen och på marken. Händelsen förändrade inte bara vår syn på världen men även ekonomin. Själva attacken slog ut hela kvarter i finanshjärtat av Manhattan och flera av de största mäklarfirmornas kontor.

En av de största handlarna i amerikanska statspapper, Cantor Fitzgerald, förlorade 658 anställda eller två tredjedelar av personalen. Flera firmor lämnade därefter Manhattan och kom aldrig tillbaka. New York-börserna öppnade inte den 11 september och förblev stängda ända fram till den 17 september.

När handeln startade föll Dow Jones index med hela 7,1 procent, ett nytt rekord. Under den första veckan efter attacken föll börsen med 14 procent.

I staden New York beräknades ekonomin ha minskat med 27,2 miljarder dollar under de tre sista månaderna av 2001.

När flygtrafiken stoppades innebar det stora störningar i all godshantering men även i distributionen av sedlar och mynt. Flygbolagen fick också betala ett högt pris och gick in i en djup kris med flera stora konkurser, en kris som de ännu inte riktigt hämtat sig ifrån.

Försäkringsbranschen drabbades hårt, skadorna uppskattas till rekordstora 40 miljarder dollar. Sammanlagt 130 000 jobb beräknas ha förlorats som ett direkt resultat av 9/11. Ändå blev effekterna inte så svåra som först befarades.

I efterhand har dock de massiva stimulansåtgärder som myndigheterna vidtog, inte minst centralbanken Federal reserve med chefen Alan Greenspan, beskyllts för att ha bidragit till att blåsa upp den husbubbla som brast sex år senare.

Percy Barnevik var den okrönte kungen i svenskt näringsliv. Ett pressmeddelande från ABB i februari 2002 förändrade allt.

Avslöjandet om miljardpensionen skakade om Sverige. Hjälten blev paria. Sedan dess har Percy Barnevik satsat pengar och tid på välgörenhetsprojekt i Indien.

Jonas Birgersson (bilden) var rollspelaren i fleecetröja och shorts som kunde trollbinda bankfolket. It-konsulten Framfab, blev tillsammans med Icon Medialab och frontfiguren Johan Stael von Holstein en symbol för it-revolutionen.

Allt som luktade internet rusade på börsen. Som mest var Framfab värt 40 miljarder kronor våren 2000 – mer än en svensk industriklassiker som SKF. När bubblan brast i mars år 2000 halkade glorian av både Jonas Birgersson och det svenska it-undret.

Flera år senare gick resterna av Framfab och Icon ihop med ett annat bolag och finns i dag noterat på Stockholms- börsen under namnet LBI.

Hon var bara 24 år när hennes far avled den där sensommardagen i Paris i augusti 2002. Jan Stenbecks död kom plötsligt. Ändå var Cristina Stenbeck redan utvald som tronföljare i gruppen.

Far och dotter stod varandra nära. Först var många skeptiska.

I dag är det få som ifrågasätter Cristina Stenbecks kapacitet. Hon har gjort en uppmärksammad omsvängning av Kinnevikbolagen mot tillväxtmarknader, något som kan kräva både uthållighet och starka nerver.

Efter några år med hejdlös optimism och dramatisk kursuppgång slår telekomkrisen ut i full blom i början av decenniet. För Ericsson blir det några fasansfulla år.

Närmast över en natt slutar telebolagen att köpa in ny utrustning och hälften av de anställda, omkring 55 000 personer, blir av med jobbet när Ericsson genomför neddragning efter neddragning.

Allra sämst går det för Ericssons mobiltelefoner som drar på sig Industrisveriges största förluster någonsin. För att överleva tvingas Ericsson be aktieägarna att skjuta till 30 miljarder kronor. Till slut vänder det. Ericssons konkurrenter har drabbats ännu hårdare och bolaget kan stärka sin ställning och leverera höga vinster.

Men problemen för mobilerna kommer igen. Nu är det hälften-ägda Sony Ericsson som gör stora förluster och tvingas dra ned.

Skandia är 00-talets värsta företagsskandal. Dåvarande vd:n Lars-Eric Peterssons enorma bonusprogram och myglande med lyxlägenheter kommer för alltid att förknippas med giriga direktörer och havererad moral.

Det rättsliga efterspelet är intressant eller beklämmande – beroende på vad man har för sympatier. Varken Lars-Eric Petersson eller förra finans- direktören Ulf Spång fälldes i de rättsprocesser som pågick i sex års tid. Endast dåvarande personaldirektören Ola Ramstedt dömdes till 1,5 års fängelse för grov trolöshet mot huvudman.

En riktig jättebaby föddes runt millennieskiftet. Eurons ankomst var historisk, och den nya valutan har snabbt vuxit sig stor och stark i världsekonomin. I det riktigt långa perspektivet kommer nog eurons entré att ses som den kanske mest banbrytande ekonomiska händelsen i det nya seklets gryning.

Men idén var betydligt äldre, och beslutet att bilda EU:s ekonomiska och monetära union fattades i Maastricht 1991. Som elektronisk valuta introducerades euron 1999. Själva pengarna och sedlarna började dock inte cirkulera förrän 1 januari 2002 när euron ersatte D-marken, francen, liran, peson med flera och blev den gemensamma valutan för 12 av de då 15 EU-länderna.

I början av 2002 var euron mindre värd än en amerikansk dollar. Men sedan dess har euron mestadels stigit och dollarn försvagats. År 2008 var euron som mest uppe vid 1,60 dollar, nästan dubbelt så mycket som sex år tidigare, och nu rör sig kursen runt 1,50 dollar per euro.

Euron har på senare år alltså etablerat sig som en valuta med stark kurs; alltför stark enligt många europeiska exportörer. Samtidigt har euroräntan svängt mindre än i USA, och många företag och hushåll har klagat över att räntan varit för hög när krisen var som värst.

När dollarn svajat har euron alltmer framstått som ett stabilt ankare bland världens valutor. Antalet euroländer har växt till 16, och efter EU:s stora utvidgning österut väntar en rad nya medlemsländer från Central- och Östeuropa på att få inträde i euroklubben. Ute i världen används euron i allt större utsträckning som kredit- och reservvaluta.

När euron infördes undrade många hur euroländerna skulle klara en svår ekonomisk kris, eftersom de driver samma penningpolitik oavsett om de behöver stimulera eller strama åt sina enskilda ekonomier. Nu har euroländerna tampats med en riktigt svår kris, och frågan hur de klarade de inre spänningarna i sin valutaunion väntar ännu på ett slutligt svar. Men så här långt tycks ändå systemet ha hållit.

Samtidigt pekar många opinionsundersökningar på att euron med tiden blivit mer populär i åtskilliga länder. Och nyligen visade en enkät från SCB att en majoritet av svenskarna för första gången sedan folkomröstningen 2003 skulle rösta ja till euron.

I mars 2008 sydde finansmarknadsminister Mats Odell ihop affären med franska Pernod Ricard, som betalade häpnadsväckande 55 miljarder kronor för Vin & Sprit. Den borgliga alliansen lovade redan före valet att minska det statliga ägandet.

Förutom V&S sattes Nordea, OMX, Telia Sonera, SBAB och Vasakronan på säljlistan. I februari 2008 fick staten 2,1 miljarder kronor av Borse Dubai för aktierna i OMX och senare samma år såldes fastighetsbolaget Vasakronan till AP Fastigheter för 41,1 miljarder.

I maj 2007 såldes aktier i Telia för 18 miljarder kronor, men fort- farande äger staten 37 procent bolaget. Och försäljningen av Nordea och SBAB har uteblivit.

SvD Näringslivs avslöjande om ett generöst pensionsavtal för AMF:s förre vd Christer Elme-hagen kastade in Wanja Lundby-Wedin i sin största kris som LO-ordförande. Hur kunde styrelsen i AMF godkänna det? undrade rasande medlemmar.

Efter ett sju timmar långt möte med LO-styrelsen kom beskedet om att Wanja Lundby-Wedin sitter kvar. Affären satte igång en hård debatt om mångsyssleri och ledde till att LO-ordföranden rensade hårt bland uppdragen. En följd blev också nya LO-regler för bolagsstyrning.

De röda strejkjackorna satt på i fem veckor innan den största strejken i Kommunals historia avslutades. Resultatet blev ett två-årigt avtal där höjda lägstalöner var den största framgången.

Kampviljan var hög bland medlemmarna och förväntningarna skyhöga. Nu skulle lågbetalda vårdbiträden, undersköterskor och barnskötare komma ifatt de manliga industriarbetarna.

Svekdebatten kom som ett brev på posten när förbundet tackade ja till marginellt högre löneökningar än i de tidigare buden. Sämjan inom LO sattes också på hårda prov. Men på sikt bäddade strejken för kvinno- potterna som gav Kommunal ett guldkantat avtal 2007.

År 2000 hade just GM köpt hela Saab och allt skulle äntligen bli så bra. Men för ”askungen” Saab blev inget bra. GM täckte förlusterna varje år. Men inget mer. Flera utvecklingsprojekt och breddningen av programmet uteblev.

Så kom ödesåret 2009. Mamma GM blev allvarligt sjuk och förlustbringande Saab försköts. Många ”var intresserade” men till slut var det bara Koenigsegg Group kvar – som sedan hoppade av.

Och så fredagen den 18 december 2009 – Saab läggs chockartat ned. Efterspelet skulle man kunna skriva en thriller om.

Volvo personvagnar hade bara ett år före millennieskiftet sålts till Ford. Där blev Volvos särart allt suddigare. Av den ”finbilsgrupp” som Ford skapat med Aston Martin, Jaguar, Land Rover och Volvo blev det bara Volvo kvar – som började blöda ymnigt. Under 2009 insåg vi: Volvo skulle bort. Och den 23 december blev det klart att Volvo säljs till Geely i Kina.

Lastbilstillverkarna då? Volvo och Scania skulle fusioneras år 2000, men EU-kommissionen satte stopp. Volvo AB köpte i stället Renault Trucks och dotter-bolaget Mack Trucks för pengar de fått för Volvo PV till Ford. Volvos aktieinnehav i Scania måste säljas och 34 procent hamnade hos tyska Volkswagen.

Hösten 2006 ville den tyska konkurrenten MAN ha resten. Det blev rena mediekriget och Scanias vd, Leif Östling, talade om tyskarnas ovana att föra ”Blitzkrieg”. Svaret på MAN:s bud blev att Volkswagen köpte in sig som störste ägare i MAN och våren 2008 ägde man allt.

Mycket tyder på att Volks-wagen förbereder en samordning mellan Scania och MAN.

På kvällen den 10 november 2008 skrevs finanshistoria på Kungsträdgårdsgatan 8 i Stockholm. Riksgälden har några timmar tidigare tagit över ett konkurs- hotat Carnegie efter att Finans-inspektionen dragit in investmentbankens tillstånd.

Nu utspelas en märklig scen när Riksgäldens generaldirektör Bo Lundgren (bilden), såsom ny ägare, vill ta lokalerna i besittning men stoppas av skeptiska vakter. Han uttalar då de välciterade orden: ”Det är jag som äger banken.”

Carnegies fall var finanskrisens mest spektakulära svenska offer. I dag är Altor och Bure nya ägare till Carnegie och Riksgälden har fått tillbaka sina pengar. De gamla aktieägarna däremot förlorade allt.

00-talet skulle bli den tid då kvinnor och män skulle uppnå jämlikhet på arbetsmarknaden. Förhoppningarna på mer könsutjämnade företagsledningar och styrelser var stora och den socialdemokratiska regeringen hotade med lagstadgad kvotering ifall förnyelsen skulle gå för långsamt.

Hur har det då blivit? Tja, det beror på vilka förhoppningar man hade. År 2000 bestod 4,8 procent av styrelserna i börsbolagen av kvinnor. Tio år senare var andelen kvinnor 19,5 procent och där tycks det ha tagit stopp och det återstår en bit till den norska siffran 40 procent. Med kvotering.

I snitt har bostadspriserna gått upp 10 procent varje år sedan 2000. Det innebär en total prisuppgång för småhus med 110 procent under de senaste tio åren. Ännu större prisuppgångar kan vi se i storstadsområdena.

Priserna i Storstockholm har ökat med 118 procent, Göteborg med 132 procent och Malmö med 133 procent. Låg ränta, generösa lånevillkor (amorteringsfria lån, högt tillåtna belåningsgrader och ränteavdrag), skapade en lånefest utan dess like.

Dessutom har förändrade skatteregler och slopad fastighetsskatt ytterligare eldat på bostadsrallyt något som också gynnat landets fastighetsmäklare.

Steve Jobs grundade Apple, kastades ut och kom tillbaka igen.

Han lyckades få fart på bolaget och förändrade musikindustrin genom den bärbara musikspelaren Ipod, uppvisad 2001.

Fast framför allt lyckades han 2007 vända upp och ned på allt i mobilbranschen när Apple lanserade datormobilen Iphone

Niklas Zennström kan väl bäst beskrivas som en internetentreprenör. Han var med och skapade fildelningsprogrammet Kazaa som blev väldigt populärt i början av decenniet, särskilt bland unga som gratis laddade ned musik.

Fast det är nog ändå telefonitjänsten Skype som fått mest uppmärksamhet. Tjänsten drog igång 2003 och har blivit en riktig hit för alla som vill ringa gratis över hela världen via sin dator. Telebolagen har hela tiden skräckfyllt tittat på eftersom Skype tagit mycket lönsam trafik från dem. Och än värre kan det bli.

Hösten 2005 köptes Skype av amerikanska Ebay för 2,6 miljarder dollar. En affär som gjorde Niklas Zennström stormrik.

Swedbank var banken som hade en dröm. En baltisk dröm om en snabb och lönsam erövring av grannländerna i öster. Och det började ju så bra. Utlåningen sköt i höjden och vinsterna tickade in.

SEB gjorde samma resa men i mindre omfattning. 2008 tog det roliga slut. Drömmen förvandlades långsamt till en mardröm när Estland, Lettland och Litauens ekonomier brakade samman. Kreditförlusterna exploderade, Swedbank tvingades byta vd och genomföra inte en utan två nyemissioner.

I mars i år kostade en Swedbankaktie 18 kronor. Sedan dess har en dramatisk återhämtning skett på börsen men den baltiska mardrömmen är långt ifrån över.

På några år expanderade Islands banker från små lokala aktörer till glufsande jättar i Europa. På fem år fram till 2008 ökade de sina tillgångar till motsvarande 1 000 miljarder kronor, nästan tio gånger Islands BNP.

Kaupthing, Glitnir och Landsbanki köpte på sig andra banker i Norden och Europa. Ett antal isländska miljardärer med olika kopplingar till bankerna slukade samtidigt alltifrån anrika leksaksaffären Hamleys i London till fotbollslaget West Ham.

I oktober 2008 kraschade drömmen. Inom loppet av en vecka togs alla bankerna över av isländska staten. Den isländska börsen föll med 90 procent. Ett år senare hade Island bytt regering, statsskulden och arbetslösheten skenat och islänningarna närmat sig euron.

Strax före klockan ett på natten lokal tid den 15 september 2008 i New York lämnade investmentbanken Lehman Brothers in sin ansökan om rekonstruktion enligt de amerikanska konkurslagarna, så kallat Chapter 11. Med 613 miljarder dollar i bankskulder var den 158-åriga firmans fall den största företagskonkursen i USA:s historia.

Kraschen skapade enorm osäkerhet runtom i världen de kommande veckorna och fick världens kreditmarknader att frysa till is. Banker slutade låna ut till varandra. En kollaps hotade. Det har kallats startskottet för finanskrisen men egentligen började den långt tidigare.

Lehman föll offer för kraschen i så kallade subprimelån, bolån till mindre kreditvärdiga kunder. Det började redan 1993 då president Clinton uppmanade banker att bevilja fler amerikaner bolån. Några år senare avreglerades också bankväsendet vilket öppnade för spekulation i bolånepapper. Subprimelånen spreds som en skogsbrand. Lånen buntades ihop och förpackades till värdepapper som såldes världen över med hjälp av tänkta kvalitetsstämplar från kreditinstituten.

Begrepp som Mortgage backed securites, MBS, och Collateralized debt obligations blev plötsligt kända. Våren 2007 började hela korthuset rasa då huspriserna sjönk och fler fick problem att betala sina lån. I början av 2008 kom krisens första våg då högbelånade investmentbanken Bear Stearns kastade in handduken.

Problemen var över trodde många men sommaren 2008 blossade de upp igen. Inom några veckor inleddes en dödsspiral som till sist fällde Lehman och börserna.

Wall Street-legenden Bernard Madoff brukade resa i privatjet mellan sina lyxhem på Manhattan, i Palm Beach och franska Rivieran. I dag är han fånge nummer 61727-054 och delar en cell på ett federalt fängelse i den lilla staden Butner i södra USA.

Den 11 december 2008 tog allt slut när Bernard Madoff avslöjade att hans kapitalförvaltningsfirma var en bluff. Tidernas största finanssvindleri var ett faktum. De tusenstals kunder som anförtrott Madoff sina pengar beräknas ha förlorat minst 130 miljarder kronor.

Jakten på medhjälpare pågår fortfarande. Madoff, 71, har gott om tid att reflektera över sina synder. Han dömdes till 150 år bakom galler.