Januari 2010: Ungdomsarbetslösheten ligger på rekordhöga 29,1 procent, enligt SCB. Det är en ökning med 5 procentenheter på ett år. Arbetsförmedlingen satsar på jobbcoacher, yrkesutbildningar och praktik men jobben är få och konkurrensen stenhård.

Eskilstuna är en av de kommuner som toppar statistiken. SvD Näringsliv träffar ett gäng ungdomar på arbetsförmedlingen som ska lära sig hur man uppträder under en jobbintervju. Tobias Karlsson har varit arbetslös till och från under tre års tid.

–Allt jag vill är att någon ska ge mig en chans, säger han.


Februari 2011: Ungdomsarbetslösheten har sjunkit med 5,4 procentenheter till 24,6 procent. SvD Näringsliv återvänder till Eskilstuna, där läget nu är betydligt ljusare. Vändningen kom i somras med sommarjobben.

I dag är Tobias Karlsson lärling på en byggfirma i Stockholm. Han bor fortfarande i sin hemstad och pendlar varje dag.

– Jag går upp klockan fyra varje morgon och kommer hem vid sex på kvällen så man hinner inte med så mycket annat än att jobba och sova. Men det gör ingenting, jag älskar att arbeta. Det känns bra – speciellt när lönen kommer.

Tobias Karlsson fick lärlingsplatsen via kontakter, en släkting jobbar på samma firma. Dessutom har han en gymnasial byggutbildning i botten. Om två och ett halvt år är han färdigutbildad murare.

–Nu är jag tacksam för att arbetsförmedlingen ställde krav. Så tänkte jag inte för ett år sedan, då var det mest jobbigt. Man tröttnade på att leta, det kändes hopplöst men jag är beviset på att man inte ska ge upp.


Sara Dahlin, sektionschef på arbetsförmedlingen i Eskilstuna, säger att myndigheten jobbat hårt med att berätta för ungdomar var jobben finns. Man har lämnat gamla hjulspår, varit kreativ och bland annat organiserat branschdagar då arbetsgivare och arbetssökande kunde mötas vilket lett till att många fått jobb.

Nu ligger fokus på unga som saknar gymnasiekompetens. Arbetsförmedlingen och kommunen gör gemensamma insatser för att få den gruppen i arbete.

–Det är tufft. Nu ska vi dra i gång ett projekt där vi ska knyta unga människor till företag. Det handlar om individuella lösningar, mentorskap och en lång utbildningsstege, förklarar Sara Dahlin.


24-åriga Magdalena har ett slutbetyg, men hon har inte tillräckligt många poäng för att kunna komma in på en högskoleutbildning. Hon har pluggat grafisk design på en folkhögskola och nu är CSN-pengarna slut.

– Jag har varit arbetslös sedan maj förra året. Det är svårt att få jobb i dag, många jag känner är arbetslösa. Jag kan i princip tänka mig att jobba med vad som helst, så länge det inte är nattarbete.

Magdalena och hennes sambo Marit väntar nu sitt andra barn. Graviditeten gör det svårare för Magdalena att få jobb trots att hon inte tänkt vara föräldraledig mer än någon vecka.

– Det är Marit som ska ta hand om barnet hemma. Men det hjälper inte att säga det till en arbetsgivare, säger hon uppgivet.


Marit har precis skrivit in sig på arbetsförmedlingen igen. Hon saknar gymnasiekompetens och parets enda inkomst är ungdomsgarantin.

– Vi har bostadsbidrag och barnbidrag. Många undrar hur vi klarar oss men det går. Ungdomar som saknar utbildning har inte så stora chanser på arbetsmarknaden. De som är utbildade går ju före, säger Magdalena.

Marit lyckades läsa upp de flesta gymnasieämnen, men det är några kvar. Hon har även utbildat sig till webbproducent på en folkhögskola. Just nu ser hon ingen utväg ur situationen.

– Jag ångrar att jag inte gick klart gymnasiet, det får jag sota för nu, säger hon.


Arbetsförmedlingens prognoschef Tord Strannefors tror att andelen arbetslösa som saknar gymnasiekompetens kommer att öka och nu är det hög tid att det görs någonting för att hindra att fler ungdomar hamnar utanför arbetsmarknaden.

– Man ska stimulera unga till att skaffa gymnasieutbildning, så kan man säga. Men då kommer man lätt undan. Det är dags att inse verkligheten, många känner sig skoltrötta och omotiverade. Nu krävs det utbildningspolitiska insatser.

Tord Strannefors efterlyser större möjligheter att anvisa ungdomar utan gymnasiekompetens till vuxenutbildningar, och han vill att staten ska betala.

– Det är en kontroversiell åsikt. Varför ska vissa betala för sin utbildning och andra inte? Men den här gruppen växer, sakta men säkert. Jag ser ingen annan lösning än att staten går in och betalar, säger han.

Han påpekar att chansen för outbildade ungdomar att få jobb ökar när konjunkturen vänder. Ofta hamnar de på tillfälliga jobb som försvinner när det blir tuffare tider.

Unga och jobben – läs fler artiklar:

Ungdomsarbetslösheten i Sverige har ökat kraftigt under de senaste åren i spåren av finanskris och lågkonjunktur. SvD Näringsliv granskar frågan i artikelserien ”Unga och jobben”.