Nobia bildades av riskkapitalbolaget Industrikapital 1996 genom ett utköp från Stora. En snabb tillväxt, främst genom förvärv, följde under elva år. Ett tjugotal lokala, sinsemellan olika, köksföretag med tillverkning under eget varumärke samlades under en hatt i en decentraliserad organisation med liten samordning mellan dem. Kittet var finansiellt.
Vikande efterfrågan och lönsamhet under finanskrisen tvingade fram rationaliseringar för att hålla uppe trycket i Nobias kvarvarande fabriker, som minskades från 20 till 14. En flerårig plan sjösattes, som ska ta till vara skalfördelar genom ökad samordning.
LÄS MER: ”Nobia-aktien är värd en chans”
Koncernens varumärken ska differentieras tydligare, säljkanalerna stärkas, inköpen centraliseras, sortimentet harmonieras mellan marknaderna och produktionen effektiviseras. Antalet produktartiklar mer än halveras från 200000. Ambitionen är att göra produktförsörjningen oberoende av varumärke.
I planen ingår ökad innovation och central produktutveckling. Åtgärderna syftar till att från och med 2014 nå en rörelsemarginal på 10 procent.
I bedömningen av aktien är det rimligt att man värderar bolaget till 8–10 gånger en långsiktig prognos för rörelseresultatet och drar av låneskulden på 1,8 miljarder kronor.
Fjolårets resultat belastades med strukturkostnader motsvarande 2,5 procent av omsättningen. Med en prognos på 5 procent för rörelsemarginalen blir värdet 6 miljarder kronor och ägarnas andel drygt 4 miljarder, eller 23–24 kronor per aktie. Tillämpas målet 10 procent blir värdet per aktie med denna metodik 60 kronor om två år och i nutid 50 kronor.
LÄS MER: ”Förlust för Nobia”
Nobia har 45 procent av omsättningen i Norden, drygt 30 procent i Storbritannien och drygt 20 procent i Kontinentaleuropa där Tyskland, Österrike och Frankrike är huvudmarknader. Europamarknaden för kök värderas till 110 miljarder kronor.
Här finns det många små lokalt starka, aktörer i alla led av förädlingskedjan och endast en handfull, däribland Ikea, med marknadsandelar på mer än ett par procent. Nobia är störst, med en marknadsandel på 12 procent.
Att branschen är splittrad tyder på att med ökad storlek följer också viktiga nackdelar. Under årets första kvartal krympte Nobias omsättning, och lönsamheten försämrades. Den franska köksbutikskedjan Hygena, som förvärvades 2006, är alltjämt ett lönsamhetssänke och kundtillströmningen i ombyggda butiker är så här långt under förväntan.
Att paneuropeiska konkurrenter fortfarande saknas signalerar att osäkerheten om den storskaliga strategins förtjänster är stor. Bevisbördan vilar på Nobia, med huvudägarna Nordstjernan och Latour, och intill dess att det tydligare framgår att strukturarbetet ger avsedda effekter är aktiens risk hög och troligen inte värd att ta.
Publiceringen sker i samarbete med tidningen Aktiespararen där Dag Rolander är analytiker.
