Företag och organisationer använder ofta olika former av ledningsystem i verksamheten för att styra förändringar.
Ett av dem är styrkort eller ”balanced scorecard” som de kallas på engelska. De båda konsulterna Nils-Göran Olve och Jan Roy som för fyra år sedan skrev en bok om systemet har nu gått vidare.

Femton organisationers användning av systemet undersöks i boken ”Making Scorecards Actionable” som kommer ut på engelska inom kort.
- Det är ingen vetenskaplig jämförelse, men ett försök att beskriva hur organisationerna använder metoden. Och det är uppenbart att AMF Pension, Nordea och Helsingborgs kommun har haft stor framgång, säger Nils-Göran Olve som också är adjungerad professor vid Linköpings universitet.
Däremot är framgången mindre på försäkringsbolaget Skandia.
- I första hand används metoden för att kommunicera med aktieägarna. Vår slutsats är att en del av Skandias problem förklaras av att ledningen inte lagt tillräcklig stor vikt vid den interna kommunikationen, säger Jan
Roy.

Styrkortsmetoden innebär att företag och organisationer får en möjlighet att avläsa hur ledningens vision och mål fullföljs i verksamheten. Syftet är att i tid upptäcka vart organisationen är på väg - och att skapa dialog mellan ledning och anställda. Eller att skapa ett gemensamt språk i verksamheten, som konsulterna kallar det.
- SAS, som använder metoden, säger till exempel att det är bra som motvikt till den ekonomiska situationen som koncernen befinner sig i, säger Nils-Göran Olve.
Enligt deras uppfattning hade AMF Pension haft större svårigheter att gå från sin monopolistiska ställing till en aktör på marknaden, utan metoden. I Nordeas fall används metoden för att smälta samman flera organisationer och Helsingborgs kommun använder metoden för att mäta effektiviteten och kundernas - medborgarnas - uppfattning om kommunens service.
- Brist på tydliga mål ökar risken för stress. Många ledare misslyckas tyvärr att vara tydliga med mål - och att överlämna initativ till medarbetarna, säger Jan
Roy.

Metoden är ett hjälpmedel, anser de. Men i näringslivet används den ofta mer som kosmetika för att presentera nyckeltal och därmed förlorar den i värde.
- Det var vad som skedde i Skandias fall, säger Jan Roy, som är vd för konsultföretaget TCG Cepro.
Samtidigt är intresset stort för metoden, som används av många svenska och internationella organisationer.
- Vi börjar skönja en motvikt till kvartalsfixeringen. Många ledningar söker metoder för långsiktigt ledarskap, säger Nils-Göran Olve.

Anna Danielsson