Förra hösten klubbades ett paket, Tarp, som omfattade den svindlande summan 700 miljarder dollar. Nu, drygt ett år senare, verkar bankkrisen definitivt ha bedarrat och flera storbanker har skyndat sig att betala igen stödpengarna.

Detta gör det möjligt för Barack Obama och hans ekonomirådgivare att skriva ner slutkalkylen för Tarp. Enligt förhandsuppgifter hamnar kostnaderna på lång sikt för skattebetalarna på runt 141 miljarder dollar, vilket är 200 miljarder mindre än en summering på 341 miljarder dollar visade så sent som i augusti.

Men, nu när paniken från 2008 sjunkit undan är det istället arbetslösheten som är Barack Obamas värsta inrikespolitiska problem (förutom kattrakandet i kongressen om vården och klimatet).

I fredags när det visade sig att arbetslösheten, mot alla prognoser, avtagit något i november var fackföreningsrörelsen snabb med att påpeka att 26 miljoner amerikaner saknar jobb eller bara har deltidsjobb – och att det finns mätningar som visar att 53 procent anser att arbetslösheten måste bromsas mot 42 procent som tyckte att budgetunderskottet måste minskas.

–Storbolagen tvekar inte att söka hjälp från staten, amerikanska arbetare är lika förtjänta av hjälp, löd budskapet från facket AFL-CIO som hjälpte Obama att nå Vita huset.

Obama håller tal idag i tankesmedjan Brookings Institution i Washington för att rada upp förslag för att skapa jobb som bollades vid ett stormöte i Vita huset i torsdags. Han lär då också konstatera att det finns fonder att ta ur, runt 200 miljarder dollar i Tarp-pengar, för att betala initiativ som infrastrukturprojekt och isolering av villor.

Men den republikanska oppositionen, stärkt av ilska både mot Obamas politik och underskotten, kommer att anklaga honom för att slösa med skattemedel och ignorera den gigantiska statsskulden. Jobbåtgärder bör istället tas ur stimulanspaket från i februari på 787 miljarder dollar, menar de, utan att ta notis om läckor som gör gällande att en av nyckelpersonerna i Vita huset ansåg att 1,2 miljarder dollar egentligen behövdes men att det talet bedömdes vara för stort för kongressen att smälta.

Till saken hör dessutom den besvärande detaljen att en av senatens demokratiska budgetexperter tillsammans med en republikansk kollega ställt krav på att inrätta en utredning för att granska underskotten.

Många inslag ingick så småningom i Tarp. Enligt en del bedömningar kan summan på 370 miljarder dollar som lånades ut till banker och andra företag återbetalas så när som på 42 miljarder dollar.

På intäktssidan i den rapport som finansdepartementet i dagarna överlämnar till kongressen återfinns också avsevärd ränta på lånen. Men där döljs också en hel del minusposter som man inte är lika angelägen att tala om, exempelvis till bilföretagen och försäkringsjätten AIG. Å andra sidan kan det bli lite upprättelse för Geithner, vars ”stress-tester” för bankerna ifrågasattes i våras men som bidrog till angelägenheten att snabbast möjligt komma undan denna kontroll från Uncle Sam.