De visar att 10 av 19 synade storbanker ”bara” behöver ett kapitaltillskott på sammanlagt 74,6 miljarder dollar - nästan 600 miljarder kronor - för att klara en fortsatt djup lågkonjunktur. Och det är en avsevärt lägre siffra än den som exempelvis Internationella Valutafonden (IMF) nyligen räknat fram.
Finansminister Timothy Geithner och Fedchefen Ben Bernanke drog igång granskningen av de 19 stora affärsbanker som har en balansomslutning på mer än 100 miljarder dollar vardera - och som dominerar kreditgivningen i ett USA som fortfarande har omkring 8 000 affärsbanker - i februari i år. Det är företag som regeringen betraktar som ”för stora för att få falla”.
Då var finansmarknaden fortfarande fullständigt djupfryst, bankernas aktiekurser fortsatte att rasa och regeringen var - till skillnad från centralbanken - föremål för besk kritik för att ha agerat för sent och för lamt.
Stresstesterna hade dubbla syften: Dels att ge de ekonomisk-politiskt ansvariga en klarare bild av läget i de enskilda bankerna, dels att fungera som en förtroendeskapande åtgärd i sig. Regeringen ville visa att den ”gör nåt”.
Och när resultaten nu finns på bordet är både Fed och finansen försiktigt belåtna.
Granskningen visar att bankerna i dagsläget är solventa, hävdar Geithner och förklarar att han är ”rimligt säker på” att de banker som behöver det kan dra in nytt kapital utan att kongressen behöver skjuta till mer pengar från skattebetalarna.
Stresstesternas utfall - som Bernanke betecknar som ”mycket betryggande” - har ”gjort det lättare för bankerna att få in nytt kapital från privata källor”, enligt finansministern.
Nio av storbankerna får ”klartecken”: De behöver inte stärka sin kapitalbas. I den gruppen återfinns bland annat ledande aktörer som JP Morgan Stanley och förra investmentbanken Goldman Sachs som omvandlats till affärsbank.
Bank of America (BoA) är störst i landet mätt efter inlåning och också den bank som behöver mest pengar som en ”trygghetskudde” mot fortsatt dåliga tider: 33,9 miljarder dollar (runt 265 miljarder kronor).
Wells Fargo - där ”börsoraklet” Warren Buffetts investmentbolag Berkshire Hathaway är en av huvudägarna - behöver 13,7 miljarder dollar medan Citigroup klarar sig med 5,5 miljarder och Morgan Stanley 1,8 miljarder. Men då har också Citigroup redan fått ett stöd på 52,5 miljarder dollar genom att staten köpt preferensaktier i banken som förmodligen kommer att omvandlas till vanliga aktier. Det skulle göra staten till den största enskilda ägaren i koncernen.
(BoA, som i januari tog över investmentbanken Merrill Lynch, har tidigare stöttats med 45 och Wells Fargo med 25 miljarder dollar).
De banker som behöver en ny kapitalpåfyllnad har nu fått en tidtabell. Senast den 8 juni ska de lägga fram åtgärdsplaner och de får sedan fram till andra veckan i november på sig att sätta dem i verket. Barnkerna kan sälja ut tillgångar, omvandla preferensaktier till reguljära aktier och/eller nyemittera aktier.
Och det har blivit lättare genom att aktiemarknaden uppenbarligen delar regeringens nyvunna optimist-trots-allt-inställning. Kurserna på finansaktier har lyft på sistone. Bank of Americas börskurs har exempelvis nästan fyrfaldigats sedan den slog i botten i mars och Citigroup har fördubblats. Det gör det enklare för företagen att locka egna aktieägare eller andra placerare som tidigare skytt finanspapper som pesten att delta i emissioner.
Fed och regeringen förlitar sig också till att branschen får draghjälp av fortsatta bankvinster. Affärsbankerna har redovisat oväntat goda resultat för den löpande verksamheten under första kvartalet i år och stresstesterna räknar med att bankernas rörelseresultat hamnar på plus även vid en lång och djup recession. En rad storbanker har reagerat snabbt - och med ökat självförtroende - på rapporten. Såväl BoA som Wells Fargo och Morgan Stanley har aviserat nyemissioner. Och flera av de banker som tagit emot statsstöd förklarar att de med det snaraste tänker försöka betala tillbaka skattebetalarna pengar.
”Vår strategi bygger på att vi ska hjälpa regeringen att ta sig ur vår bank så snabbt som möjligt”, säger exempelvis BoA:s vd Kenneth Lewis.
Och det är ett egenintresse för bankerna. Statsstöd är försedda med villkor och restriktioner. Det gäller bland annat för aktieutdelningar och för löner/bonusar till de anställda. Geithner har också gjort klart att regeringen fortfarande förbehåller sig rätten att driva igenom att toppchefer i banker som får statsstöd sparkas, även om man ännu inte använt sig av den möjligheten.
Med stresstesterna tar den amerikanska kampen mot finanskrisen ett nytt strategiskt steg. Regeringen har tidigare försökt återuppväcka förtroende för branschen som helhet. Men nu har den ökat insynen i branschen genom att skilja ut bättre företag från sämre.
Det lär dock inte stilla all kritik. Många skeptiker är fortsatt skeptiska och menar att åtgärderna är alldeles otillräckliga och att skattebetalarna i slutänden kommer att få skjuta till mer pengar.
Kritikerna kan bland annat peka på IMF:s senaste finansiella stabilitetsrapport som las fram för ett par veckor sedan och som - med i stort sett samma konjunkturförutsättningar - kom fram till att USA-bankerna behöver kapitaltillskott på 250-500 miljarder dollar.
Skeptikerna menar också att stresstesternas 74,6 miljarder dollar är en ”politiskt bekväm” siffra. Den ryms inom det stödpaket - TARP (Troubled Asset Relief Program) - som kongressen klubbade i höstas. Omkring 110 av anslagna 700 miljarder dollar finns kvar outnyttjade (före eventuella återbetalningar). Och det finns ett grundmurat motstånd i kongressen mot att skicka mer pengar till finanssektorn.
Ett stort frågetecken är också Geithners plan för att rensa bort potentiella förlustpapper från bankerna böcker. Finansministern har föreslagit ett samarbete mellan privat och offentlig sektor. Men hur det ska gå till i praktiken - och vad det kommer att kosta - är ännu oklart.
Och Geithner själv utfärdar försiktigtvis en brasklapp i sin stresstest-kommuniké:
”Detta är bara en början... Vi har mer arbete kvar och en återhämtning kommer att ta tid”.
