Efter ett halvår av viss återhållsamhet har svenskarna öppnat plånböckerna igen. I juni månad steg detaljhandelns försäljning med 5,4 procent, mätt i löpande priser, jämfört med samma månad ifjol. Det visar statistik från Handelns Utredningsinstitut, HUI, och Statistiska Centralbyrån, SCB.

–De flesta konsumenter har fortfarande jobb och mer i plånboken på grund av lägre skatter och räntor. Och när vi reser mindre till utlandet ökar konsumtionen här hemma istället, säger Nora Prochazka, analytiker på HUI.

Både kläd- och skohandeln fortsätter uppåt, där klädförsäljningen ökade med 7,8 procent. Men även kapitaltunga branscher som möbelhandeln, och järn- och bygghandeln går bättre. Det kan delvis förklaras med det nya rotavdraget och den svaga kronan som har bidragit till att fler renoverar hemma än semestrar utomlands.

–Vi måste komma ihåg att det är siffror för en enskild månad och det ska bli mycket spännande att se hur det går i fortsättningen. Dessutom bör man tänka på att lågkonjunkturen slog till mot detaljhandeln för ett år sedan och det blir därför något svagare jämförelsetal, säger Nora Prochazka.

Men trots svagare jämförelsetal och lågkonjunktur med ökad arbetslöshet lägger vi ned mer pengar på konsumtion. Under årets första sex månader ökade detaljhandelns omsättning med 1,9 procent och Nora Prochazka pekar på ett uppdämt shoppingbehov.

–I och med att svenskarnas sparkvot steg under våren har vi nu mer att shoppa för. Och när sommaren kom och reorna satte igång kunde fler spendera mer.

Vad som också kan ha bidragit till en ökad konsumtion i juni var skatteåterbäringen för många som e-deklarerade. Cirka 2,8 miljoner personer fick dela på drygt 21 miljarder kronor före midsommar, att jämföra med ifjol då 2,4 miljoner fick tillbaka 15 miljarder kronor.

I Svensk Handels sommarrapport för 2009 spådde HUI att detaljhandeln skulle öka med högst 1 procent under sommarmånaderna jämfört med i fjol. En prognos som är betydligt i underkant om den positiva utvecklingen fortsätter.

Men samtidigt som vi nu konsumerar mer ökar också svenskarna skuldberg i form av nya bostadslån och konsumtionskrediter, det vill säga lån utan säkerhet. Och bankernas privat- ekonomer varnar för konsumtion om det inte finns underlag för det.

–För dem som har jobb är det verkligen ingen dålig situation just nu när räntorna är låga och skatterna sänkta. Många som inte får sparränta kanske hellre spenderar pengarna efter månader av återhållsamhet, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.

Hon menar att vi har vant oss vid att konsumera och att det kan vara illavarslande för de med tärd ekonomi och stor risk för en ny lånebubbla.

–Var och en måste ta ansvar för sin egen ekonomi. Även om en del har mer i plånböckerna nu måste man kunna klara av hushållsbudgeten även i fortsättningen. Man måste rätta sin mun efter matsäcken.

Enligt Ingela Gabrielsson är befolkningen indelad i två läger; de som har arbetet kvar och de som inte har det. En ökad arbetslöshet tror hon kommer påverka den allmänna konsumtionen nedåt. Men samtidigt menar hon att det är bra att konsumtionen ökar på nytt.

–I det långa loppet gynnar det samhället att vi konsumerar eftersom det också bidrar till att fler hålls kvar i arbete, säger hon.

Även Ylva Yngvesson, privatekonom på Swedbank, menar att de positiva effekterna av ökad konsumtion överstiger de negativa.

–Den stora farhågan tidigare har varit att befolkningen har hållit igen för mycket. Största problemet är att en del försöker lösa en svår ekonomisk situation genom att ta lån, men det förvärrar bara situationen.

Över en tredjedel av Sveriges befolkning har inte 10000 kronor i eget sparkapital och har därför svårt att möta oväntade utgifter. Ylva Yngvesson höjer ett varnande finger för att använda buffertsparande till konsumtion.

–Att vara utan sparkapital kan få enorma konsekvenser och det är enormt viktigt att de hushåll som inte har tillräcklig ekonomi nu dras med i konsumtionsutvecklingen. Medan de som har en bra balans i sin ekonomi agerar helt rätt genom att köpa och låna, säger hon.

All statistik är i löpande priser, jämfört med juni ifjol. Mätt i‑volym och kalenderkorrigerade siffror inom parentes.