Hemligstämplade dokument från amerikanska ambassader som läckt till Wikileaks och som SvD Näringsliv tagit del av, visar hur USA i flera år arbetade för att stoppa de svenska företagen Colencos och Mahacos samarbete med Iran.
Irans troliga planer på att utveckla kärnvapen och vapenbärare för kärnvapensystem tillhör de mest kontroversiella frågorna i världspolitiken. USA och Israel fruktar att iranska kärnvapen helt skulle förändra maktbalansen i Mellanöstern. I båda länderna har det höjts starka röster för att Iran ska stoppas med hårdast tänkbara medel, det vill säga bombningar.
Colenco är Schweizbaserat men ägs sedan 2007 av den svenska teknikkonsulten ÅF, som är noterad på Stockholmsbörsen. Företaget har hjälpt till att bygga en lättvattensreaktor i Darchovin, som ska användas för civila ändamål. Men amerikanerna anser att det i praktiken inte går att hindra att tekniken också används för en tungvattensreaktor i Arak. Därmed skulle den underlätta för Iran att snabbare skaffa atomvapen.
Colenco har hjälpt iranierna med design och analys för att bygga atomreaktorer, sålt utrustning för att balansera atomreaktorer och även sålt applikationer för datakoder och andra dataverktyg.
Mahaco, med kontor i Sverige och Spanien, har i första hand ägnat sig åt ”förmedlingsverksamhet”, enligt rapporterna. Det betyder att företaget fått beställningar från Iran och därefter försökt hitta produkterna. USA – som sedan 2004 mycket aktivt har försökt påverka svenska myndigheter att stoppa Mahacos samarbete med Iran – hävdar att Mahaco utnyttjat luckor i lagstiftningen.
Fram till 2000 var det svensk lagstiftning som gällde och då var det möjligt att kontrollera svenska företag som ägnade sig åt förmedling. När EU:s regelverk trädde i kraft försvann den möjligheten, men en skärpning i regelverket 2009 gav återigen svenska myndigheter chans att kontrollera.
– EU:s uppdatering 2009 innefattade FN:s artikel 1540 som handlar om att förhindra spridning av massförstörelsevapen. Det handlar ofta om produkter som kan ha dubbel användning och kräver noggranna analyser från oss. Det handlar både om produkten och om mottagaren, vilket kan vara extra känsligt när det gäller ett land som Iran som använder bulvanföretag för inköp, säger Jan-Erik Lövgren, generaldirektör på ISP, Institutet för strategiska produkter.
ISP samarbetar därför med både Säkerhetspolisen och militära underrättelsetjänster – och förstås också med tullen som i sista stund kan stoppa olagliga exportprodukter.
Jan-Erik Lövgren säger att ISP inte hade någon möjlighet att kontrollera Mahacos förmedlingsverksamhet åren 2000 till 2009. Företaget har därefter fått nej till minst ett tiotal produkter som man sökt exporttillstånd för.
Det finns dock inga bevis för att Mahaco skulle ha ägnat sig åt olaglig verksamhet, även om USA anser att så är fallet.
”Vi gav information i maj 2008 som tyder på att Mahaco tycks fortsätta att engagera sig i ansträngningarna för att kringgå Sveriges lagar om exportkontroll för att bistå missil- och militärrelaterad slutanvändare i Iran”, skriver den amerikanska ambassaden i Stockholm i ett hemligstämplat dokument.
För USA har ett stopp av Irans kärnvapenprogram haft högsta prioritet under många år och amerikanerna har varit mycket irriterade över att Sverige inte agerat hårdare i den frågan. I en ambassadrapport från Stockholm den 15 december 2009 uttrycks ett starkt missnöje med att de svenska myndigheterna reagerar så långsamt.
”I upprepade diplomatiska hänvändelser om svenska företags verksamheter, till exempel Mahaco och Colenco var svenskarna passiva och agerade mycket långsamt med ständiga hänvisningar till antingen EU-lagar eller brist på egna lagar som hindrar dem från att agera”.
Colencos verksamhet i Iran stod i fokus när den amerikanska utrikesministern Hillary Clinton i februari 2009 träffade sin schweiziske kollega Calmy Rey. Efter hårda påtryckningar gick Schweiz fyra månader senare slutligen med på att stoppa Colencos samarbete med Iran.
FN:s säkerhetsråd har under senare år antagit flera resolutioner med beslut om sanktioner mot Iran. Målsättningen har varit att förmå Iran att agera så att omvärlden kan få förtroende för att Irans kärntekniska verksamhet uteslutande har civil användning.
EU har också, liksom USA och Kanada, infört egna sanktioner mot Iran, men i de diskussionerna argumenterade Sverige öppet emot sanktioner. Den svenske utrikesministern Carl Bildt har sagt att han ”tillhör dem som betonar förhandlingsspåret mer än sanktionsspåret”. För flera svenska storföretag, som Volvo, Scania och Ericsson är Iran ett inte oviktigt exportland.
Granskningen av Wikileaks-dokumenten sker i samarbete med norska Aftenposten.
