Regeringen hade planerat att presentera sitt paket för statliga kapitaltillskott till bankerna den 10 februari. Två dagar senare skulle SEB i samband med sitt bokslut presentera planerna på en nyemission. Men läckor och turbulensen på marknaden satte käppar i hjulet.
Igår tvingades SEB gå ut och bekräfta uppgifterna om emissionen samtidigt som Mats Odell och Anders Borg kallade till presskonferens (se separat artikel på nästa uppslag). Banken gav ingen information om villkoren utan hänvisade till att mer information kommer.
Spekulationerna om att SEB och ytterligare en eller flera av svenska storbankerna ska stärka sina balansräkningar har pågått i flera veckor. Redan före jul cirkulerade rykten om att råd- givaren Morgan Stanley sonderade terrängen inför en eventuell nyemission i SEB. Det har fått placerarna att formligen slakta bankernas aktiekurser.
Bara s edan årsskiftet har SEB- aktien backat med över 40 procent. Den fallande aktiekursen har också försvårat SEB:s planer. Det har enligt SvD Näringslivs källor varit svårt att få någon av de större aktieägarna utanför Wallenbergsfären och huvud-ägaren Investor att ställa upp och garantera emissionen.
Swedbank slutförde sin nyemission på 12,4 miljarder kronor före jul men aktiekursen har rasat sedan dess och gjort att flera placerare bränt sig.
–Det är bara att titta på kurs-utvecklingen. Det har varit en jättevåg av nyemissioner över hela Europa. Med tanke på aktiekursernas utveckling och den osäkerhet som finns på marknaden idag tror jag att det finns ett begränsat intresse att investera i bankaktier, säger Rodney Alfvén, analytiker på CA Cheuvreux. Att SEB skulle behöva ta hjälp av staten håller han dock för osannolikt.
Investor planerar enligt Dagens Industri att garantera 30 procent av SEB:s emission på 15–20 miljarder kronor. Maktbolaget har varit pådrivande i bankens planer. Vd Börje Ekholm har flera gånger pekat på behovet av att skjuta till mer pengar till banksystemet. Investor ser samtidigt en möjlighet att öka sin ägarandel i SEB till en förmånlig kurs.
På samma sätt skedde det i telekomjätten Ericsson och verkstadsbolaget ABB under förra börskrisen 2002. Båda affärerna blev klipp. Investor kan inklusive lån få loss 20 miljarder till investeringar.
Det handlar för SEB både om att skapa en kudde inför kommande kreditförluster i framförallt Baltikum men också att kunna ta tillvara affärsmöjligheter och låna ut pengar till storföretagen.
–Det handlar framförallt om förtroende. Bankens kapitaltäckning ser bra ut vid en ögonblicksbild men om man räknar på kommande förluster så ser det sämre ut, säger Tomas Ullman, analytiker på Erik Penser Bank.
Vid en nyemission på 15–20 miljarder stiger SEB:s kapitaltäckning, primärkapitalrelation på bankspråk, som enligt banken själv idag ligger på 8,1 procent till en nivå över 10 procent, högre än övriga svenska banker. Därmed ökar pressen på de övriga att även stärka sin kapitalbas. Särskilt sedan europeiska banker tagit in pengar på rad.
–Ingen bank vill bli sittande med den lägsta kapitaltäckningen. Alla tittar på varandra, säger Francis Dallaire, analytiker på Öhman Fondkommission.
Närmast till hands ligger Nordea. Banken har stor utlåning i det krisdrabbade Danmark och till riskkapitalbolag. Samtidigt är svenska staten storägare och trycker på. För att komma upp i samma kapitaltäckning som SEB krävs det att Nordea tar in i storleksordningen 25 miljarder kronor. Detta samtidigt som en rad industribolag väntas be ägarna om mer pengar.
–Det blir en väldigt hårt konkurrens om pengarna och priset väldigt högt, säger Tomas Ullman.
Handelsbanken bedöms vara den bank som minst behöver nya pengar – men även den banken kan vilja stärka kassan för att kunna öka utlåningen.
Banken emitterade i december 2,1 miljarder i så kallat hybridlån och kan ge ut 10 miljarder på samma sätt enligt gällande regler.
