När konjunkturen viker ligger riskkapitalbolagens högbelånade bolag illa till. I takboxtillverkaren Thule gjorde ägaren Nordic Capital och bankerna, däribland Nordea, strax före jul en uppgörelse som bland annat innebar att lån omvandlades till aktier. Samma sak händer nu i finska Sanitec ägt av EQT (se artikel intill). Fredrik Burling på konsultfirman The Boston Consulting Group (BCG) spår en våg av rekonstruktioner och tuffa förhandlingar mellan banker och ägare, däribland riskkapitalbolag, under 2009.

–Vi har bara sett förvindarna av vad som kommer. Cykliska företag med hög belåning kommer att få problem det närmaste halvåret. Just nu står fordonsindustrin inför stora utmaningar, men fler branscher kommer att drabbas allteftersom krisen sprider sig. Det kommer att bli kreditförluster när det händer, hur stora är svårt att säga, säger Fredrik Burling.

Han är ansvarig för en nystartad enhet på BCG som ska hjälpa bankerna med problemföretag.

–Att bankerna kommer att göra kreditförluster på sin utlåning till riskkapitalbolag är ställt bortom allt tvivel. Frågan är bara hur omfattande förlusterna kommer att bli, säger Jens Bengtsson, partner och ansvarig för området riskkapitalbolag på advokatfirman Roschier.

Därmed inte sagt att utlåningen varit felaktig, men det handlar om en extraordinärt svår marknad, menar Jens Bengtsson.

–Det alla är rädda för är att det ska bli något slags systemkris där bankerna tvingas ta över ett stort antal bolag och bygga ett nytt Securum*. Men där är vi långtifrån än, säger Jens Bengtsson.

Några exakta siffror över hur mycket de svenska bankerna har lånat ut till riskkapitalbolagen är svårt att få fram. En undersökning som Finansinspektionen gjorde 2007 visade att de fyra storbankerna plus Carnegie och Kaupthing vid utgången av 2006 hade 78 miljarder kronor utlånade till riskkapitalbolag, eller 0,9 procent av balansomslutningen.

Motsvarande siffra beräknad på bankernas balansomslutning idag tyder på att summan är uppe i 100 miljarder kronor. Den kan vara högre. Mellan 2005 och 2007 investerade nordiska riskkapitalbolag sammanlagt 142 miljarder kronor.

Räknat på att riskkapitalbolagen satsar 30 procent av köpeskillingen och lånar resten, vilket varit standard, motsvarar det bolagsköp för i storleksordningen 470 miljarder kronor varav över 330 miljarder finansierats med lån. Utländska storbanker står dock för en del av pengarna.

I förhållande till de svenska bankernas totala utlåning står riskkapitalbolagen för en liten del. Men i de enskilda fallen kan det bli förluster på flera hundra miljoner kronor eller miljardbelopp. Klart är att det varit en lukrativ marknad. FI:s undersökning visade att storbankerna under 2006 hade intäkter på 2,3 miljarder från riskkapitalbolag.

Nordea och SEB pekas ut som de svenska banker som de senaste åren varit mest aktiva. Men även Swedbank och Handelsbanken finns med på riskkapitalmarknaden. Swedbank är den enda bank som vill uppge någon siffra över sin exponering, som är totalt 15,6 miljarder kronor.

–Vi är förstås som alla andra bekymrade över lågkonjunkturen och troligtvis kommer det att bli en del problem där ute. De högbelånade företagen är förstås mer sårbara. Men vi följer situationen mycket noggrant och tycker att vi för närvarande har en bra och balanserad portfölj, säger Rolf Andersch, chef för Debt Capital Markets och ansvarig för riskkapitalfinansiering på Nordea.

När ett bolag inte kan klara villkoren i sina låneavtal kan bankerna antingen kräva att bolagen sätter in mer pengar, att tvinga fram en försäljning, själva ta över bolaget och i sista hand försätta bolaget i konkurs. Fredrik Burling utesluter inte konkurser.

–Först och främst kommer man att försöka rekonstruera bolagen, med fokus på den lönsamma kärnan. Går inte det kommer bolagen att försättas i konkurs. Det är en historiskt svår situation vi går in i under 2009, säger Fredrik Burling.

* Securum bildades 1992 under finanskrisen i Sverige för ta över och avveckla dåliga krediter från halvstatliga Nordbanken. Bolaget avvecklades 1997.